Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.
Här är mitt senaste tillskott i min samling av Muminmuggar. Jag köpte den av min kompis Emmas bror Daniel som hade dubbletter. Nu har jag inte mindre än 19 stycken så jag tänkte att när jag har 20 måste jag anordna något slags jublieum. Storfika kanske? Ska fota alla muggarna någon dag.
Muggen är väldigt detaljerad och fin och med följde ett tak också!
Jag och Jax kravlade oss ut på en morgonpromenad i snöyran. Fick hålla handen för ansiktet för att det snöade SMÅSPIK i en hastighet av minst 90 km/h (noga uträknat av undertecknad). När man kommer in och tar en dusch är det dock skönt. Som lite brutal peeling för ansiktet helt enkelt. Tycker om lugnet med att gå ut på morgonen. Det är tyst, stilla och man får långsamt börja dagen med frisk luft i lungorna.
Efter jag duschat och stod i sovrummet och bytte om fick jag syn på en räv som vandrade över gården. Den var så stor och fin! Christoffer ställde sig bredvid mig och sa:
- Den där måste jag skjuta, den kan inte komma och gå över gården hur som helst! Den måste lära sig att respektera andras områden.
Frågan är vem som var här först. Räven eller Christoffer?
Nu ska jag köra in till jobbet och fortsätta med en fördjupningsuppgift i litteraturhistoria som jag planerar med mina fina kollegor Linda och Emma. Sedan ska vi äta sushilunch med alla på jobbet! Bra fredag! Och snart SPORTLOV!
+ Mina sångelever. När man märker att de verkligen tar till sig det jag sagt om sångteknik.
+ Min elev som jag har musik med som extrastöd.
+ En annan elev som lyssnat på musiken jag tipsat honom om och ger ett omdöme om dem, sätter sig och skriver och lyssnar på listan.
+ I kväll kommer Christoffer hem. Han har varit i Umeå två dagar i jobbet. Inser att jag är väldigt bortskämd med att ha honom hemma jämt. Många i min bekantskapskrets har sina partners borta i jobb på veckorna och jag inser att det inte är alla förunnat att få äta en vanlig vardagsmiddag ihop med den man bor med. Tack för det livet.
Lyckades vända den här sega tisdagen till en ganska bra dag genom ett okej pass med Imra, lite styrketräning framför Kallas guld (repris) och ett bad med läsning. Men, säg den lycka som varar för evigt. Nyss var jag ute för att kvällspinka Jax och då jag inte orkade klä på mig efter badet hastade jag ut endast iförd morgonrock och skoterskor och SÅ KLART halkar jag på isen med en förskräckt Jax över mig! Lagen om alltings jävlighet. Nej, vad säger ni? Fin-onsdag i morgon, ja tack.
Ni vet sådana där dagar då allt känns lite mindre och är lite mindre? Lägg då till tvivel på sig själv i arbetet och hur man är som lärare. Jag vet att jag innerst inne är en bra lärare, men just nu känner jag mig mellanmjölk och lektioner kommer och går utan det där extra. Det kan ju inte blixtra kring varje lektion, det vet jag - men ÄNDÅ. Åh. Försöker peppa upp mig med Jens Lekman och saxofoner och handklapp gör att det känns lite bättre. I morgon ska jag leverera. Det bestämmer vi nu. I dag var bara en parantes.
Här ligger de två. Lilla trötta måndagsfamiljen. De som jag älskar så mycket. De som gör sådana här snöiga, kalla måndagar förgyllda med ett skimmer. Han som köper god choklad till mig på en måndag (inte Jax) och säger att jag ska ha den i morgon när han är borta. Han som är omtänksamheten personifierad.
I övrigt då? Jorå. Den här måndagen förflöt i långsamt tempo med höjdpunkten fika och prat hos Emma och barnen på eftermiddagen då jag tog en jobbpaus innan klasskonferenserna som startade klockan 16.00.
Den här söndagen har varit helt underbar. Dagen startades med ett skidpass för mig och Imra. Det var riktigt hårt i spåren så vi fick ta det lugnt i backarna. Efter träningen gick vi ner till sjön.
Imra spanar ut över sjön. Vädret har ju varit magiskt i helgen!
Vi körde lite lydnadsträning på isen.
Favoritmomentet: apportering! "Flygande hunden".
Snyggt fotgående.
Sekunden efter, haha!
Under eftermiddagen var Iza och hennes husse hit och hon parades med Jax med lyckad utgång (eller ja, det får vi ju se om det visar sig bli valpar men de satt i alla fall ihop) och sedan blev vi bjudna på paltmiddag hos mamma och pappa där även lillebror Ludvig och hans Hanna var. Med en kropp seg av paltkoma åkte jag till hundträningen där vi körde träningstävling. Målet var att det skulle gå bättre än förra tävlingen och det gjorde det och Imra kändes helt okej. Kul! Vi har dock en lång väg att vandra till ett första pris i lydnadsklass 2 men nu är jag på hugget!
Rubriken tyder på att jag uppnått en viss ålder.... I fredags bjöds vi i alla fall på två tunnbrödrullar med ena fylld av rökt älghjärta och pepparrotskräm och den andra fylld av rökt lax.Förrätten hette "Skogen möter havet" och våra poeter var nöjda med konstruktionen av det namnet.
Till huvudrätt fick vi Adrians älggryta med kantareller och hasselbackspotatis. Eftersom jag inte fick någon bra bild på anrättningen får det duga på en bild som jag döper till "När vinet möter glaset".
Slutligen bjöds vi på vaniljpannacotta med hjortronsylt och till det ett havreflarn. Middagen fick goda lovord och nu börjar planerna smidas i våra huvuden vad vi ska laga när det är vår tur.
Under kvällen spelade vi charader men vi misstänker att Moa och Adrian hade tjuvtränat för de vann tre gånger i rad. Hehe.
I går bjöds vi in till vinprovning hos mamma och pappa.
Inte för att vara den men undertecknad fick tre rätt av tre möjliga på gissningar av vinsort utifrån smak, lukt och färg på vinet. Smaklökarna levererar fortfarande.
Har så himla bra planer för den här helgen känner jag!
I dag efter att vi slutat jobba ska vi åka till Dorotea på parmiddag med Anders och Johanna och Moa och Adrian där vi sover över till i morgon. Killarna ska laga en trerättersmiddag till oss på temat "Skogen och härligheten" (paus för skratt) och jag har inte fått veta något alls om menyn förutom Christoffers önskan om att jag skulle förklara vad ett gelatinblad är...... (paus för fundering om Christoffer sov sig genom hemkunskapen?).
I morgon, lördag, ska jag åka skidor och på kvällen har mamma och pappa (mest pappa för han är vin-experten) bjudit in till vinprovning och då jag hade fyra av fyra möjliga rätt på gissning av viner förra gången har jag denna gång mycket höga krav på mina smaklökars prestationsförmåga.
På söndagen får vi återigen besök av tiken Iza som ska göra en andra parning med Jax och sedan så har en av byns invånare anordnat ett söndagscafé i byns gamla skola så kom gärna dit och fika mellan 13.00 och 16.00 om ni har möjlighet! På söndagkväll har vi hundträning som vanligt och då kör vi årets första omgång av Klubbkampen, klubbens inofficiella träningstävling. Rolig helg känner jag redan nu!
I dag har Jax haft besök av SUCH SJ(LÖ)CH Juhlinbäckens Iza och det blev en lyckad parning. Hon kommer igen på söndag. Hoppas verkligen det blir en hel hög med valpar i april!
Som ni vet vid det här laget har jag en stor kärlek till det skrivna ordet. Så länge jag kan minnas har jag skrivit i någon form. Under högstadiet började jag skriva "dagens", en kort reflektion kring läget i livet just då. Mina kollegieblock var, förutom av lektionsanteckningar, fyllda med korta texter skrivna av en tonårshjärna med för många tankar. Eller så var det alldeles lagom mycket tankar. Precis som det ska vara. Här på jobbet hittade jag ett block från en av mina VFU-perioder under lärarutbildningen och den här texten skrev jag i mars 2008:
Tid är något konkret
Tid är något av en förutbestämd egenhet
Tid är något vi räknar som om vi redan vet
Tid är något påtagligt och ett bevis på censurerad ensamhet
Tid är något man kan snooza för att skapa en tvåsamhet
en tvåsamhet med tiden som en samstämd ensamhet
Som ni ser funderade jag mycket över tiden vid den tidpunkten. Oklart varför.
I dag är det semmeldagen! Dessa fina har min mamma bakat med mycket karderumma som det ska vara. Förut gillade jag inte semlor, jag kan till och med dra det så långt att påstå att jag hatade dem. Men. Det var innan jag träffat på de tunga semlorna i lagom storlek, de med extremt mycket kardemumma. Stora, luftiga semlor är ingenting för mig. Jag skulle vilja prova semlor med hjortron-fyllning, någon som provat? Måste göra något av det gigantiska lagret hjortron i frysen.
I dag efter jag slutat jobbet körde jag till Dorotea för att möta upp min vän Johanna och äta lunch. Efter lunchen klippte hon mig och vi pratade i flera timmar. Typisk bra måndag med andra ord. Nu äter jag uppvärmd grönsakssoppa till försenad middag och känner för att vara kreativ. Tror jag sätter mig med en gitarr i sängen och spelar!
Appropå hår. Jag har ju egentligen ingen avancerad frisyr, bara så där halvlångt som är i behov av toppning då och då men det är bara fyra frisörer totalt som fått klippa och slinga mitt hår. Och så mormor och mamma som toppat det nån gång. Jag och Johanna, som är född tre dagar efter mig, analyserade att det är en typisk Oxe-grej. Vårt stjärntecken ogillar ofta stora förändringar och kör på säkra kort. Här är jag på väg till en finsittning under studenttiden i Umeå. En aning längre och lockat kvällen till ära, men samma nyans och samma skrattgropar. Hade till och med en av de där svarta rosorna i håret i gårkväll.
På klubben kör vi träningstävlingar fyra gånger per år och de två bästa resultaten slås ihop. Vi tävlar procentuellt, så alla tävlar mot varandra oavsett klass. I år vann jag och Imra då vi hade det högsta resultatet, så kul!
2015 års första träningstävling kör vi precis om en vecka och nu tävlar vi i lydnadsklass 2. Jag skulle behöva köra en hel massa träningstävlingar med Imra för att träna med domare, tävlingsledare och sekreterare eftersom den människoälskande Imra har en tendens att smita fram till alla funktionärer på banan. Jaja. Vi ser hur det går helt enkelt. Det är ju bara en träningstävling.
I kväll har jag, Evelina och Annika sjungit oss genom sånger som betyder mycket för Annika. Hon berättade för alla människor som kommit för att lyssna om beskedet när hon fick sjukdomen ALS. Hon berättade om sorgen, om rädslan, om kärleken till familj och vänner och om den stora, stora kärleken till livet. Hon vet inte hur länge hon har kvar att leva. Styrkan hon har, att kunna sjunga sånger till sin man och till sin son - den styrkan är långt bortom ord. Den borde inte kunna hittas, men den har hon, fina Annika. Det var en stor ära att få delta vid denna konsert. Jag kommer att sjunga vid många, många tillfällen till, men en kväll och konsert som denna upplever jag nog aldrig igen.
(Förlåt för den suddiga bilden men fotografen satt så långt bak).
Har fått äran att sjunga under en konsert på söndagkväll kl. 18.00. Kom dit! Det kommer bli en känslosam kväll där livet och att inte ta det för givet är temat. Vem som helst kan drabbas av sjukdom, glöm inte det. I detta nu är vi på väg till Raja för att fiska i morgon!
I dag när jag slutat åkte jag hem och började fixa för kvällens middag. Hade nämligen bjudit hem mina gamla jobbarkompisar på middag. Ni som hängt med här på bloggen vet ju att vi är ett gäng på fyra lärare som turas om att bjuda varandra på middag och nu kör vi denna tradition för tredje året, kul! Min planeringseftermiddag gick alltså åt till att laga mat så jobba får jag göra i morgonkväll alternativt extra hårt under arbetsdagen i morgon.Jag dukade med ärvda linnehandukar (LS står för Lydia Sandberg, min farmors mor, så de har några år på nacken och är en älskad skatt i linneskåpet). Porslinet heter "Öresund" och kommer från Gustavsberg.
Silverskedarna jag fick i doppresent anno 1987 fick komma fram - är det fine dining så är det!
KL för Karl Lidström, min gammelfarfar.
DS för Dagny Sandberg, min älskade lilla farmor.
Fina, vintriga lyktor från Orrefors.
Brukar alltid ha ett visst mått av stress i kroppen då jag ska styra trerätters till en viss tid. Allt måste ju klaffa. Men i dag kände jag mig ovanligt lugn. Kanske på grund av den här magiska listan som jag börjat följa. Spotify gör ju egna listor på olika teman och den här listan kan jag verkligen rekommendera till er som vill varva ned (vilket jag ofta behöver göra. MVH/stressarn nummer ett).
Men nu till MATEN! Till förrätt serverade jag en klassisk laxceviche. Färsk lax som marinerats i lime i flera timmar och så mango, gurka, avokado, chili, rödlök och salt och peppar på det. Blir ju inget annat än gott. Kan sleva i mig detta. Himmelriket.
Till huvudrätt lagade jag pulled moose med potatisrösti. Rekommenderar detta till er som har mycket älgkött i frysen och inte vet hur ni ska laga det! Kör in en stek i ugnen bara och dra i en massa grejer och låt det gå sex timmar och sen är det klart! Googla!
Key lime pie! Första gången jag lagade detta (vilket kanske syns på finishen, hehe) men det blev smarrigt!
Tack fina ni för att vi gör detta gång på gång - en fin tradition jag inte vill vara utan!
Den här stilige herrn har i dag haft en lyckad dag i Gideå på utställning. Christoffer åkte dit tidigt imorse och ställde ut Jax i championklass där de fick bedömningen Excellent med CK. Därefter blev han bedömd som bästa hane av alla jämthundar och fick därefter tävla i BIR (bäst i ras) där han vann mot tiken. I titeln "BIS" (best in show) kom han på en tredje plats efter en Karelsk björnhund och en Hälleforsare. Med andra ord är man placerad som nummer två i älskvärdshetsrangordningen här hemma nu... hehe.
Förlåt för suddig bild men den här kritiken är ju superb!
Så roligt för Jax! I och för sig bryr han sig förmodligen inget alls, men för Christoffer är det extra roligt.
Ps: Min och Imras debut i Lydnadsklass 2 är en stor parantes i jämförelse med Jax framgång. Jag hade verkligen inte förväntat mig ett förstapris då vi precis är klara med 1:an och inte har hunnit få stabilitet på de nya momententen i tvåan. Jag hade dock räknat med att Imra skulle prestera på samtliga moment med undantag för "Rutan" som är osäker än så länge, men hon var fladdrig, ofokuserad och sprang till och med fram till tävlingsledaren under tävlingen. Inte okej alls. Skämdes en aaaaaning. Hade från början planen att ta denna tävling som en träningstävling så förlusten är väl inte enorm, men en viss besvikelse känner jag ändå över Imras allmänna olydnad under tävlingens gång. Glädje fick vi dock känna då Imras halvsyskon och träningskompis Väjja presterade 163 poäng och ett förstapris i lydnadsklass 2, stort grattis!
Ps 2: Linda Berg, detta hundinlägg är speciellt riktat till dig! ;)
I helgen har vi firat denna underbara kvinna som fyllt 50 år i veckan.
Men nu ska vi ta allt från början. Jag, Christoffer, mamma och pappa bodde i en gäststuga som Kikki och Thomas granne har. Så här fin utsikt var det!
Mamma gjorde inbakad fläta på mig.
Imra fick stanna kvar i stugan då festen inte var något för vovvar att följa med på.
Vi höll till i Östra Ormsjös hembygdsgård som är så mysig.Här ordnar mamma med det sista fixet.
Brunis-Linda som varit tre veckor i Thailand skötte ljusen.
Och så de här två, Humle och Dumle!
Vinterbleka Carolina och Solbränne-Linda, hehe.
Familefoto. Förlåt, Kikki........ :)
Snart dags?
Och så drog lekarna igång! Evy var en hejare!
Kristian var toastmaster och överraskade alla att sjunga en sång till Kikki. Tårarna var ett faktum.
Presentöppning! Hon fick några reseattiraljer till utlandsresan vi ska på i maj.
En del presenter var svåröppnade och hade ett speciellt innehåll.
Mer lekar!
Fina Linda var lekledare.
Jag och Acke sjöng och spelade. Roligt att ha en musikantkamrat vid festligheter!
Sedan dansade vi en hel massa. Kristian dansade med mamma till sin stora glädje, hehe.
Pappa sa tidigare under dagen: "Jag ska inte ta över under kalaset" men likväl höll han två tal, drog någon anekdot och sjöng en sång, hehe. Det är min pappa det, teaterapan.
Lasse satt på ljugarbänken.
Mer dans.
Jag och Christoffer som två kärleksfulla spöken som går genom gardinen.
Och ungefär här nånstans började festen lida mot sitt slut. Tack till alla för en jätterolig kväll! Och du, Kikki. Du vet vad jag sagt om åldern. Kom ihåg det.
I onsdags hade mina elever en bit kvar innan deras egenskapade reklamfilmer var klara för redovsining och det var med spänning jag gick till lektionssalen för att se om det blev redovisning i dag eller ej. Med tanke på att det hade redigeringen kvar i onsdags misstänkte jag att klassen skulle komma i dag och fråga om mer tid. Dock hade jag fel. De tog sitt ansvar, styrde upp sina grupparbeten och redovisade i dag sina filmer som både lockade till skratt och eftertanke i reklamfilmsvärlden. Att våga lita på att ens elever levererar gör oftast också att de gör just det.
Med den tanken tar jag helg, åker hem och packar i bilen för att åka till Månsberg och fira svärmor som fyllt 50 år! I morgon blir det kalas och i kväll måste jag och Acke öva ihop oss på några låtar vi ska framföra under morgondagens festligheter.
Vi hörs igen på söndag!
För övrigt: vilket väder det har varit i dag! Nu kommer den bästa tiden: vårvintern! Den här bilden tog jag en aprilkväll för fyra år sedan. Vi har en del rävgryt i backen ner mot sjön och vi ser ofta räven smyga förbi gården.
Detta är mitt jobbsoundtrack just nu. Om och om igen. Tycker så mycket om låtar som glider över i en annan låt. Opale borde också vara den ultimata skidåkarlåten - ska testa det i kväll. Tänk den musiken i en mörk skog. Harmoni! Ps: I dag är som vanligt igen. Skönt.
Dagens soundtrack får bli denna låt från 2010. Har varit så extremt trött hela dagen i dag. En elev sa till och med: Hur mår du i dag, Carolina? Varpå en annan elev stötte till honom och sa: Äh, tyst. Hon kanske har en dålig dag och det måste alla få ha ibland.
Omtänksamheten <3. Jag har inte haft en dålig dag i den bemärkelsen, mest bara som att den här dagen har passerat mig och att jag inte riktigt hängde med. Hoppas att kvällens gospel-rep kan råda bot på det. Musik har ju en tendens att laga mycket. Lyssnade så mycket på Håkans album "2 steg från paradise" hösten 2010 som var den värsta hösten i mitt liv och jag lät mig bäras av texterna och somna lugnt till musiken.
Många frågar mig hur jag kan lyssna på Håkan eftersom han ju inte har den "ultimata rösten" och då svarar jag att jag inte lyssnar på honom för rösten utan för texterna och den musikmagi han skapar. I den här låten driver han till och med om att han inte kan sjunga och då måste man ju bara tycka ännu mer om honom.
Jag vill inte tänka på hur många värmeljus vi förbrukar år men många är det. Det är så mysigt med ljus och vi tänder dem likväl en mulen måndag som en festlig lördag.Vasen är en gammal från 60-talet, lyckan att få rota fritt i farmor och farfars grejer!
På byrån i hallen lyser ett ljus också. På bilden är det valp-Imra och jag - en bild man blir glad att mötas av. Farfar sitter på spegeln och håller koll.
Ljusslinga och "gamm-rat" som mina bröder skulle ha sagt på väggen.
En gång frågade mamma när hon kom in för att invänta sällskap på hundpromenaden:
- Har ni alltid tända ljus när ni äter middag?
- Ja, svarade jag, varför slösa bort en middag utan ljus?
Eftersom Christoffer fyllde år förra veckan kan vi njuta av födelsedagsblommor i huset. Det är fint. Jag älskar blommor.
För när man tittar ut måste man ha något man blir glad av. Nog för att jag gillar snö och vinter men.... det här med snö och måttfullhet är en kombination de senaste dygnen förträngt verkar det som. Kolla bara drivsnön som lagt sig mot fönsterrutan.
Eftersom jag jobbar hemifrån på måndageftermiddagar äter jag ofta en rätt snabb lunch men bara för att den är snabb behöver det inte betyda att den är dålig. Jag vill att den ska vara snabb, näringsrik och att jag ska bli mätt så jag orkar jobba på till middagen kl. 17.00. Därför kommer här ett tips på min snabba och goda lunchmacka!
Du behöver två skivor grovt bröd, lax, en mogen avokado, citron, persilja, svartpeppar och flingsalt. Lägg på allt på mackan, riv citronskal på och pressa även lite citronsaft på mackan om du gillar det. Strössla med persilja, salt och peppar - klart!
Jaaaaa! I dag fixade jag och Imra vårt tredje förstapris i lydnadsklass 1 och Imra är därmed meriterad med ett LP1 (lydnadspris). Känner mig så glad och stolt över att all träning vi lägger ner har givit resultat! Tack till alla som stöttat och hjälpt till vid träning och tävling och ett STORT tack till bästa hemmaklubben Vilhelmina Brukshundklubb. Imra är så rolig att tävla med för jag känner verkligen när hon är med mig och tittar på mig som om hon vill säga: Nu kör vi, matte!
Nästa helg startar vi i lydnadsklass 2 så i veckan blir det hårdträning, hehe. Nu ska jag beställa diplomet från Brukshundklubben så jag kan börja tränga ut Jax jäkla diplom på väggen... Ett dippe (internt till Emily) är ju i alla fall en början!
