Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Kompislunch, författarbesök och ensam hemma!

2017-01-18 16:09:00 i Allmänt

Nu är jag hemma och sitter uppe på mitt hemmakontor och ska göra färdigt några saker innan jag avslutar arbetsdagen för i dag. Jag ska bland annat skriva ihop ett gäng frågor utifrån dagens författarbesök. Malgomajskolan fick nämligen celebert besök av författaren och språkvetaren Sara Lövestam i dag! Eleverna har genom texter, artiklar och böcker fått bekanta sig med Lövestams författande och i dag fick de lyssna till en föreläsning där hon pratade så intressant och inlevelsefullt om sitt författarskap så jag tror att en och annan elev nog gick därifrån med begynnande författardrömmar, kul! Appropå mitt jobb är vi i pressen i dag! Malgomajskolan har nämligen det högsta snittet i länet när det kommer till avgångsbetyg. Det känns fantastiskt att arbeta på en skola där drivna, engagerade lärare och övrig personal gör allt vi kan för att hjälpa eleverna att nå så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen. 
I dag bjöd Evelina och Viking mig på lunch hemma hos dem och det var så lyxigt att komma dit och sätta sig vid dukat bord, en fin stund denna onsdag. Nu är jag ensam hemma (!). När hände det senast? Christoffer och Vidar har åkt till Raja över dagen. De är nog på hemgång nu. Kvällens planer är en springtur med Jax och nu när det blev milt igen tackar jag mig själv för fjolårets bästa inköp: Icebugs. 
Hoppas ni får en fin kväll!

Sånt som gör att jag saknar jobbet extra mycket

2016-03-31 07:23:00 i Allmänt

När jag fick detta kort på posten strax efter att Vidar kommit kände jag att jag nog har världens bästa jobb för lika mycket som jag saknar dem saknar de mig. Och det är ju fint! Något bra gör vi nog tillsammans. Det känns lite konstigt att vara hemma från jobbet nu när jag är föräldraledig. Dagarna är så himla annorlunda nu. Då, när jag jobbade, var det 110 från 07.30 till 16.30 vareviga dag och ett pussel att få tiden att räcka till. Nu har jag tid i överflöd men ändå går den fort. Märkligt.
 
 

För det vidare

2015-01-22 19:03:14 i Allmänt

För ett tag sedan blev jag kontaktad av Vilhelmina kommun med en förfrågan om jag ville hålla ett mindre föredrag om mitt yrkesval och min väg till att välja att utbilda mig till lärare. Malgomajskolan, gymnasieskolan där jag jobbar, hade i dag en temadag med fokus på arbete och studier och förutom min medverkan berättade fler personer om sina yrken och studier på väg till yrket.
Det kändes som en förmån att få stå framför flera ungdomar och berätta om varför just jag valde att bli lärare. Egentligen är svaret enkelt: jag ville jobba med mina intressen och få fler att få upp ögonen för hur underbart det är att läsa, skriva, sjunga, spela och skapa med språk och musik i största allmänhet. När jag nu jobbat i tre och ett halvt år vet jag mer. Jag vet att läraryrket är ett kreativt yrke där du själv äger rätten att bestämma, planera och skapa din egna undervisning men samtidigt har tryggheten i att luta dig emot en skollag och en läroplan. Du blir även viktig för andra, du blir ihågkommen och du får omedelbar feedback och får på gång veta om det du gör är bra eller dåligt och om det inte sägs högt visas det i det resultat dina elever presterar.
Att jobba med ungdomar är något som jag gör för att jag tycker om att umgås med dem - jag gillar att höra dem berätta om vad som händer i deras värld, kanske för att det inte är så himlarns länge sedan jag själv var gymnasielev, men kanske främst för att jag har ett intresse av mänskliga relationer och hur de kan skapas för att bli så trygga och respektfulla som möjligt. Förutom att lära ut mina ämnen har jag varje dag chansen att påverka mina elever. Nu jobbar jag till exempel med reklamanalys i en av mina klasser och utöver verktygen för själva analysen lär jag dem kritiskt tänkande. Min tanke som lärare är att du får respekt om du visar respekt och att det är lättare att få med sig sitt lag (sin klass eller grupp) om du spelar i samma division som dem. Jag blev även lärare för att det är en bra grundutbildning. Det finns en stark karriärtrappa inom skolans värld där du kan vidareutbilda dig till specialpedagog, ansöka om projekt och jobba som förstelärare, du kan läsa till en licentiatexamen och bli lektor, du kan forska inom ditt ämne och sedan undervisa vid universitet och högskola, du kan skriva böcker om ditt ämne, du kan hålla föredrag och föreläsa. Du kan gå rektorsutbildningen och arbeta som skolledare, du kan ansvara över ditt ämne på skolan, du kan göra karriär inom Skolinspektionen och Skolverket. Om du vill lämna skolans värld har du dessutom möjlighet att arbeta inom andra områden där god ledarskapsförmåga meriteras. 
Om det är någon som läser detta som har den minsta fundering på läraryrket: gå då in på denna sida. Där kan du se filmer, läsa intervjuer, göra ett test för att se inom vilket område du passar att undervisa i och se var och hur man kan göra karriär. För det vidare är en kampanj som Skolverket har för att locka ännu fler till ett av världens viktigaste jobb: läraryrket.