Har så mycket på jobbet just nu och jag tar mig igenom det genom att tänka att jag är ledig i 9 veckor i sommar. Kommer att skriva om det här läsåret senare, vad det har givit mig och vad det har lärt mig. På onsdag har vi Vårsoaré med Musikskolan och jag undrar, hur ska jag kunna spela och sjunga när jag kommer att gråta mig igenom alla hejdå:n? En av mina elever skriver egna låtar och hon ska framföra en av dem på Vårsoarén och en på Examen den 12 juni och under året har vi musiktipsat varandra löpande och i förra veckan fick jag ett mail:

Visst kommer vi att fortsätta att skicka listor till varandra även när jag börjar gymnasiet? Du har grym musiksmak!

Än är jag inte avdankad på "gamm-bita"!

Även om detta år har varit fantastiskt på många sätt så längtar jag otroligt mycket till sommaren just nu. Tror det slog till efter försmaken i helgen. I augusti förra året bloggade jag om vad jag ska göra denna sommar när ledigheten kommer slingra sig kring min vardag som ett skönt töcken. Jag ska skriva ut listan, sätta den på kylskåpet och sedan bocka av varje punkt!

- Ställa klockan på halv sex, tänka "Bara en minut till" och sen göra verklighet av tanken och sova många minuter längre.
- Ta spontana nattbad.
- Ta morgonbad efter springning i stugan.
- Äta långa frukostar och läsa favoritböcker med flera hundöron.
- Gå superlånga hundpromenader och stanna till vid sjöar för svalka.
- Äta storebrors goda luncher och sedan ligga på sofflocket i stugan och lyssna på sommarpratarna i p1.
- Laga nya och goda recept.
- Bjuda in alla fina personer på middagar och luncher och frukostar och kvällste och eftermiddagssaftkalas och allt!
- Måla om möbler ute på gården i Dalasjö.
- Plocka hjortron med Anna.
- Hänga ute i Boviken med Johannes och åka båt och sola och pussas på klippor vid havet.
- Gå på kopiöst många loppisar med mamma och mormor.
- Plocka kantareller i Fullsta.
- Hälsa på Lillan och fylla en korg med äpplen.
- Ha gitarr-på-gräsmattan-kvällar!
- Anordna sova-över-i-Dalasjö-helg där inträdet är minst en bra och lagomt skrämmande spökhistoria att berätta när sensommarmörkret faller på och dimman stiger.
- Galoppera över ängar!
- Pussa på alla bebisar och småbarn jag känner.
- Fiska med Ludvig och bli halvt ihjälbiten av "sviarn".
- Skriva mycket, lite nu och då.
- Hänga i Umeå med fint folk och käka mjukglass med benen dinglandes nedför broräcken.
- Vara ute på Norrbyskär med Sabina och barnen, plocka blommor och göra kransar.
- Gå på ett havrefält som skördas och åka med i traktorn.
- Dricka gott mormor-te i stugan och känna hur augustis slut kryper allt närmre inpå.
- Sova på loftet i stugan och vakna av spöregn mot taket och tänka "Skönt, då kan jag läsa en hel dag!"
- Åka till Holmön och Visfestivalen!
- Åka till Urkult som förr i tiden, bo hos mormor och äta för mycket svarta vinbär och gröna krusbär.
- Hälsa på Elisabeth i Drängsmark och sitta och prata länge, gosa med Silver och se hur fågelmamman som bygger bo i gäststugan flyger omkring för att vakta ungarna.
- Vakna och tänka "Idag har jag inga som helst planer".
- Plocka blåbär och göra blåbärspaj till de som är snabbast till fikat.
- Alltid ta med ett munspel var jag än går.

Här sitter jag på huk och rensar ett av mina land. Gunder cyklar förbi. Marianne går längs vägen. Lena kommer  och går längs gräsmattan och hälsar på. Håkan kör sin traktor och förbereder utbyggnad. Lovisa vaggar Oskar till söms i vagnen och jag frågar om de vill komma över på fika om en stund. Patrik och Evelina cyklar förbi och leker en stund med Imra. Mamma koppeltränar Imra. Pappa fixar staketet. Ludvig går förbi och frågar om något skolarbete. Från Karl-Johan och Kerstin hörs hammarslag eka över sjön. Det här är mitt Bullerbyn. Jag kan inte beskriva min kärlek till denna plats för det ryms inte här. Det finns i mig och jag hoppas det syns.

Det har hänt en hel del uppe på backen det senaste året. Jag flyttade in i farmor och farfars hus i augusti. Viking flyttade till ett ålderdomshem så hans dotter Kerstin och hennes Karl-Johan flyttade hem och nu byggs det för fullt. Farfars kusin Ragnar gick bort för ett tag sedan och hans hus med Dalasjös bästa läge blev till salu. Jag var rädd att någon tysk jägare skulle köpa det för skogens skull och vara här och jaga max 2 veckor/år, men så blev det inte! Det blev det bästa tänkbara: ett ungt par med en liten son på ett år köpte huset med skogen, flyttade in och även där byggs det nu för fullt.

Jag läste någonstans att bra grannar är något av det bästa man kan ha och äntligen förstår jag innebörden av det.

Här ska jag sitta och dricka mitt morgonte på sommarmornarna när väggdammet yr av byborna som åker till jobbet.

Stolen är från 40-50talet någon gång och min gammelfarmor har suttit på den i många herrans år och sedan dess har den stått i lagårn. Den är kanske i skabbigaste laget med sin avflagnade färg. Får se om jag åtgärdar det - annars tycker jag att den turkosta/mintgröna färgen är fin mot det av väder och vind nötta träet. Lådan är en gammal en som jag målat vit. Om ni ska plantera i gamla lådor/kärl av något slag - glöm då inte att göra dräneringshål i botten så överflödsvattnet kan rinna ut!

Sammanfattning av dagen: Uppstigning 07.00, stadig frukost, bilen till en skogsbilväg, ett mördarhygge och ett hygge som jag aldrig vill se igen (jag tänker glömma det nu i skrivande stund) 23 000 plantor, en älg och två nyfödda kalvar i en skogsglänta, en redig bonnabränna, stenrös och gammris (orsakade ex antal svordomar från min sida), god lunch i solen med klubben, vattentorka, plantköttning, sköna bastufötter i gassande sol och helvetiska backlutningar...

Allt detta får man en dag med Dalasjö IK! Nu kan vi ställa till med en redig fest den 18/8 när klubben firar 70 år!

Foto: Evelina

Började skratta när jag såg detta i min hall. ALLT är matchat i grått, grönt och vinrött och jag har inte ens tänkt på det. Råkar helt enkelt gilla de färgerna bara.


Jackan är jättegammal och jätteälskad. Väskan är farfars gamla kartväska, baskern är ett loppisfynd och nyckeln är rostig och hittad nånstans här i krokarna. Hyllan är från Ingmar, bästa affären i Skellet och tapeten är Sandbergs!

Nu ska jag ut och jobba på byns badplats, hej hej!

Ikväll har Emily och Nikki varit på besök och det var lika mysigt som vanligt. Efter de åkt fick jag ett av mina berömda arbetsryck. Ett arbetsryck i Carolina-stil innebär att man (förutom att vara på jobbet från 07.30 till 17.00) gräver jord, planterar växter och tar en runda i lagårn och fyndar en trälåda och en trasmatta som ska sprida sommarstämning i sovrummet. Efter det vattnar jag det jag planterat vilket innebär att jag går runt hela min gård kånkandes på en vattenkanna och helt plötsligt ser jag en gammal vägkvist ligga invid husväggen varpå jag vandrar iväg med den till komposten. Väl vid komposten kom jag på att jag ska täcka mina planteringar med fiberduk så jag går i lagårn igen och glömmer bort varför jag gick dit och börjar istället mäta virket jag ska bygga blomlådor av. Då kommer jag att tänka på att jag kanske borde ta ner fågelmataren vid vedboden så ingen svala eller så får för sig att bygga på där. När jag så ser fiberduken kommer jag på mitt egentliga syfte med lagårdsbesöket och fortsätter med det och sedan går jag in igen, ner till tvättstugan med trasmattan och så råkar jag - som av en händelse - få syn på några grejer som väntar på ommålning och när jag tar penseln i min hand kommer jag på mig själv och tänker: nej, det där får allt vänta och nu sitter jag alltså här och dricker te och myser på den mycket tillfredsställande känslan av produktivitet.

Ps: Som sällskap till tedrickandet har jag en liten ritning på en pergola som jag ska bygga. Till faktum hör dock att mina ritkunskaper ungefär sträcker sig till en streckgubbe med sned mun varpå jag starkt funderar på att överlåta ritningsuppdraget till Johannes. Fast jag har en mycket klar vision om hur jag vill att det ska se ut i alla fall! På visioner tar man sig långt. Visioner och arbetsryck är dessutom en väldigt gynnsam kombination.

Jag har blivit lite av en bonde/tant/trädgårdsmästare/skogsmulle sedan flyttade in i farmor och farfars gamla hus och därmed fick en stor gård att ta hand om. Ibland känner jag ett akut behov av människor runt mig, vin i strupen och skratt som ekar i smala gränder - men 90 % av tiden trivs jag så här: i stövlar, håret i tofs, skitiga naglar och med en kratta som farfar gjort. De andra 10 % får jag i Umeå då och då när jag är där och intensiv-är. Livet är bra så.


Har fångat in några jordgubbsplantor som smitit iväg över gräsmattan. Nu är de på plats igen!


Har lagt fönsterrutor på de egengjorda pallkragarna och med detta hoppas jag på en fin drivhuseffekt.


Imra var med och höll ett vakande öga på arbetet (läs: åt gräs och tittade på fåglar).

Bjöd på trerätters igår och lagade tomatsoppa med basilika och chevreost samt rostade pumpakärnor och solrosfrön som topping.


Imrisen myser på mitt knä. Hon är expert på att komma och liksom kila in sig mot en, gärna mellan ens fötter så man får passa sig för när man förflyttar sig. Egentligen var tanken att vi skulle åka till stugan i Dalarna den här helgen, men eftersom vi hämtade Imra från Piteå förra helgen kändes det inte okej att köra ännu en lång resa med en 9 veckors-valp i bilen. Hon har funnit sig fint hos mamma och pappa och hon gillar att äta jord, jaga löv och som sagt; kila in sig mellan fötter och ben.


Pappa hittade denna skylt i kallskrubben i mitt hus. Vem tillhör den? Var kommer den ifrån? Och vem är Einar Svensson? Pappa spikade i alla fall upp den i mitt vardagsrum och där sitter den och sprider sin mystik..


Jag har varit kattvakt åt Svea i helgen, Kalle och Kerstins katt, och igår när jag städade en skrubb hittade jag denna porslinskatt som jag gömt undan då jag tycker att den sprider ett oförklarligt obehag kring sig. Medan jag städade ställde jag den på diskbänken och så var jag ut med komposten och när jag kom in igen hoppade jag rakt upp av rädsla! Visst ser den lite läskig ut?

Idag har jag haft besök av fröken Hermansson och det var himlarns trevligt. Vi drack te och pratade i tre timmar, mycket gemytligt! Ikväll har jag sprungit runt Långtjärn och mamma cyklade bakom, tror det var jobbigare för henne än för mig då marken inte torkat upp på vissa ställen i skogen. Men lite söndagsfys har ju ingen dött av!

Ps: Jag är inte rädd för katter utan gillar dem väldigt mycket. Jag klarar bara inte av den här porslinskatten ovan.

Idag har jag jobbat ute i regnet. Vi har byggt fler pallkragar och denna gång använde vi oss av gamla fönster. Miljövänligt och bra!


Har också fixat med växthuset. Det är inte använt på cirka tio år (förutom odlandet av några enstaka tomat- och potatisplantor) så nu har vi lastat ut gammal jord, buskrötter som växt in och grästuvor som envist spridit sig som en löpeld. När det var klart lade vi markväv och fyllde botten med ett lager kompost.


Fortsatte med ett lager brunnen hästdynga.


Mamma gräver upp jord. Jag har grävt och lastat i flera timmar idag. På den här gården behöver man inget IKSU-kort! Även fast jag saknar IKSU väldigt mycket känns det ändå fint att få funktionell träning i frisk luft precis utanför dörren.

Jag hoppas att mina tomat- och chiliplantor ska trivas fint i växthuset. Ska även plantera gurka, squash, citronmeliss, basilika och smultron där inne.

Jag älskar projekt. Därför älskar jag också att titta i ett album som handlar om ett stort projekt, nämligen ett husbygge. När mormor och morfars hus var färdigbyggt fick de detta album av sina barn plus respektive. Vi tittar lite!


Det började som en fundering. (Här är min morfar som tyvärr dog för tidigt).


övergick i planer och ritningar (Mormor och mamma, perfektionisterna)


Plötsligt var vi bara där, i Gropen


04.30 Midsommarafton -78. Bengt startade fast fotografen sov. (Bengt är min mammas sjukligt morgonpigge farbror).


Vi håller ackordet. (HAHA, kläderna, titta pappas rumpa! Hahaha!)

Ben Howard – Old Pine