Ja, hörni. När Amelia var yttepytteliten skrev jag ett inlägg om hur livet som tvåbarnsförälder förflöt. Ytterst lugnt och trivsamt var ledorden vill jag minnas och så är det till viss del fortfarande men jag har stött på patrull. Låt mig beskriva läget. Amelia, som alltid sovit bra på natten och endast vaknat vid 23 och 03 för att äta och sedan somnat om, (somnar för natten vid 19.30) har börjat snutta (paus för inslag av plågad emoji) nätterna igenom och på det har Vidar börjat vakna klockan 06.00 (!?) varje morgon... Som en liten krydda på allt befinner sig Vidar i en kombinerad mammafas/begynnad "trotsfas". Gillar egentligen inte ordet "trots" då det ju faktiskt är en del i alla barns utveckling mot att bli självständiga individer och jadajada MEN LÅT EN MOR FÅ KLAGA LITE. Amelia blir snart sju månader och det är först nu jag känner en sådan där bottenlös trötthet där kaffet fått en allt större roll i mitt liv och där den dagliga dosen frisk luft är ett måste för överlevnad. 

En av de värsta nätterna var natten mot lördag.  Vidar spejsade till det med att ilsken vakna två gånger på natten och den enda som fick trösta var jag pga den extremt påfrestande mammafas han nu är i. Christoffer försökte men han skrek bara efter mig och efter att han kommit till ro vaknade såklart Amelia för snuttomgång 384729. Något bitter mor här. Har aldrig haft påsar under ögonen förr men nu snackar vi. Att Christoffer jagade och var borta från 06.30 till 20.30 på lördagen (Jax har "lite" svårt att ge upp en älg, hehe) spädde på min trötthet ytterligare då jag inte fick någon chans till återhämtning. Tisdagskvällens spakväll nere vid bastun med Hanna var så välbehövlig på många plan. Fick även chans att gnälla över nätterna just nu till Sandra som kom förbi i lördags. Har även påbörjat en "syjunta" med ett gäng glada kompisar där vi ska greja med allt möjligt men den gemensamma faktorn är barnfritt, hehe. Amelia följde dock med i måndags då mamma var ensam på barnvaktsfronten då pappa hade möte (Christoffer var borta med jobbet). 

En av veckans höjdpunkter är öppna förskolan på måndagar och där har vi nu blivit ett litet måndagsgäng och i måndags startade vi "måndagsbikten" - en liten "ritual" där vi öser ur oss allt som är jobbigt just nu. Ändå skönt! Hahaha! Igår var även Julia och Johanna här med Henning och Valter så jag fick ytterligare en chans till biktning, haha.  Det ÄR fantastiskt också att vara mamma. Ville bara säga det. Just nu lite tröttsamt bara. Som tur är åker Vidar till farmor och Thomas i helgen och det kan nog vara bra för både honom och mig.