Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Decemberdagar

2018-12-11 08:29:45 i Allmänt

Vilken himla mysig decembermånad detta är! Vi har massor av snö, vintriga minusgrader, lucia är på ingång, jullängtan växer sig större för varje dag och hemma är det pyntat och det enda som saknas nu är doften av hyacint och julgran! Hyacinterna jag köpte har redan blommat över men det åtgärdas imorgon då jag ska iväg på kvällen för att fixa julgrupper (haha, jag VET! Jag ÄR en liten tant! Och det trivs jag bra med att vara, haha!). Julgranen ska huggas till helgen och pyntas under nästkommande vecka. 
I helgen var vi i Östersund och hälsade på Linda och Kristian och Kikki och Thomas var också där. Linda är världens bästa faster och tog Vidar på badhuset på lördag och på leklandet på söndag så Vidar hade verkligen en toppenhelg! En grej som är mycket skön med våra barn är att de gillar att åka bil. På vintern tar det ju ändå en stund att köra till Östersund men Amelia sov hela vägen och Vidar sov också nästan hela vägen och när han var vaken satt han bara och kikade och funderade på de olika granarna som lyste längs vägen, hehe. 
Idag är det tisdag och i eftermiddag är det dags för utvecklingssamtal med Vidar vilket jag ser fram emot! Det ska bli spännande att höra om personalen på förskolan har samma bild av Vidar som vi har eller om den skiljer sig något. Vi har ju en tät dialog vid hämtning och lämning men ett utvecklingssamtal fokuserar ju mer på just utveckling och inlärning. 
Amelia är just nu inne i någon slags separationsfas. Var tvungen att googla och läste mig till det på 1177. Minns aldrig att Vidar hade någon liknande period. Hon är världens gladaste på dagarna men gillar inte när jag går utom synhåll. Kvällarna på sistone har också varit tuffa. Hon dricker bara pyttelite välling om ens något och vill sen BARA ha mitt bröst för att sedan somna in fort. Sedan vaknar hon flera gånger om kvällen men somnar om fort om vi vaggar och vyssjar henne. När vi väl går och lägger oss (vi samsover fortfarande med Amelia då vi sover bra men Vidar sover i eget rum) somnar hon och sover oftast till morgonen när Vidar vaknar. Så DET ska jag absolut inte klaga på men det är just kvällarna som har varit tuffa nu på slutet. Hoppas att det är en fas och att den går över fort! Kvällarna är ju liksom heliga för egentid och tid för att bara vara jag och Christoffer. 
 

Familjelivets funderingar.

2018-10-23 08:14:00 i Allmänt

Farbror Frost har varit på besök inatt och fortfarande glittrar hans verk på gräset utanför fönstret. Det är tisdag och Christoffer har skjutsat Vidar på förskolan innan han åkte vidare för jobb. Vi har haft småkämpiga dagar de senaste. Allt började underbart i fredags. Vi hade en supermysig morgon helt utan den minsta konflikt (alltifrån NEJ till kläder och NEJ till smör på mackan och ja... ni som vet ni vet) och så åkte vi in till Vilhelmina för att vara med på en annan föräldragrupps hjärt- lungräddningträff med ssk (jag och lillan är i Sthlm när vår träff är så vi fick hoppa in i en annan grupp). Sedan vidare mot Folkets Hus för fredagslunch med mamma, pappa, Ludvig, Hanna och hennes mamma. När vi ätit klart kom svärmor och hämtade Vidar till hans stora förtjusning för han skulle få åka till Månsberg och vara där över helgen. Jag åkte vidare till Bergmans och köpte hem sushi och sen åkte jag hem och sov i två timmar följt av härlig skogspromenad. Var som en NY MÄNNISKA efter det. Vi hade en jättemysig kväll (även om vi gick och lade oss redan 21.40...). På morgonen pratade jag med svärmor som berättade att fredagen hade varit jättebra och att Vidar somnat lugnt strax innan 20.00 trots sovstund i bilen på dagen men att han varit vaken mellan 22.00 - 00.30 (något som är ytterst ovanligt för Vidar) och ropat efter mig och Lillan. Åh. Mammahjärtat alltså :(
Tänkte att det skulle vara bra för honom med egentid med favoriterna farmor och Thomas och att vi skulle vara ifrån varandra men det kändes hemskt om han skulle få en sådan natt till (vilket både jag och Kikki tyckte) så på lördageftermiddag kom han hem igen. Han är i en otroligt mammig fas nu och det har han aldrig riktigt varit i förut. Vi bjöd på middag och hade en mysig kväll. På natten till söndagen sov båda barnen oroligt. Amelia blev tokförkyld från ingenstans och Vidar fick feber och hosta så den natten går nog till historien som topp 3 värsta i mitt liv. Orkar inte gå in på detaljer men jag var mer vaken än sovande om en säger så. På söndagen tog vi det väldigt lugnt och jag och mamma tog en promenad så barnen skulle få sova och få frisk luft. Vidar somnade även i Christoffers famn på eftermiddagen men piggnade till lite mot middagstid så han kunde äta lite. På måndagen var han feberfri och helt pigg (förutom lite hosta kvar) så idag är han på förskolan som sagt. 
En av helgens guldstunder var när mamma i lördagsförmiddag tog Amelia på sovpromenad i vagnen och jag HELT ENSAM fick röja i källaren (lite av mitt evighetsprojekt som pågått under lång tid då jag får 20 min här, 34 min där, en kvart här osv...) Så himla tacksam för våra familjer som hjälper oss med barnen. Och jag och Christoffer har liksom konstaterat att nu gäller det bara att bita i och stå ut, även om våra barn är friska och "enkla" så sliter ju ändå småbarnsåren på. Kände ändå att det var rätt beslut att avstå gårdagskvällens medlemsmöte med brukshundklubben när jag låg uppe i storsängen med båda barnen och Christoffer eftersom Vidar ville att "hela familjen ska natta mig". Familjen är det allra viktigaste, även om det såklart är härligt att göra saker utanför familjelivet också - något som vi är bra på att göra. 

Uppdatering om livet som tvåbarnsförälder episod 2

2018-10-18 11:42:00 i Allmänt

Ja, hörni. När Amelia var yttepytteliten skrev jag ett inlägg om hur livet som tvåbarnsförälder förflöt. Ytterst lugnt och trivsamt var ledorden vill jag minnas och så är det till viss del fortfarande men jag har stött på patrull. Låt mig beskriva läget. Amelia, som alltid sovit bra på natten och endast vaknat vid 23 och 03 för att äta och sedan somnat om, (somnar för natten vid 19.30) har börjat snutta (paus för inslag av plågad emoji) nätterna igenom och på det har Vidar börjat vakna klockan 06.00 (!?) varje morgon... Som en liten krydda på allt befinner sig Vidar i en kombinerad mammafas/begynnad "trotsfas". Gillar egentligen inte ordet "trots" då det ju faktiskt är en del i alla barns utveckling mot att bli självständiga individer och jadajada MEN LÅT EN MOR FÅ KLAGA LITE. Amelia blir snart sju månader och det är först nu jag känner en sådan där bottenlös trötthet där kaffet fått en allt större roll i mitt liv och där den dagliga dosen frisk luft är ett måste för överlevnad. 
En av de värsta nätterna var natten mot lördag.  Vidar spejsade till det med att ilsken vakna två gånger på natten och den enda som fick trösta var jag pga den extremt påfrestande mammafas han nu är i. Christoffer försökte men han skrek bara efter mig och efter att han kommit till ro vaknade såklart Amelia för snuttomgång 384729. Något bitter mor här. Har aldrig haft påsar under ögonen förr men nu snackar vi. Att Christoffer jagade och var borta från 06.30 till 20.30 på lördagen (Jax har "lite" svårt att ge upp en älg, hehe) spädde på min trötthet ytterligare då jag inte fick någon chans till återhämtning. Tisdagskvällens spakväll nere vid bastun med Hanna var så välbehövlig på många plan. Fick även chans att gnälla över nätterna just nu till Sandra som kom förbi i lördags. Har även påbörjat en "syjunta" med ett gäng glada kompisar där vi ska greja med allt möjligt men den gemensamma faktorn är barnfritt, hehe. Amelia följde dock med i måndags då mamma var ensam på barnvaktsfronten då pappa hade möte (Christoffer var borta med jobbet). 
En av veckans höjdpunkter är öppna förskolan på måndagar och där har vi nu blivit ett litet måndagsgäng och i måndags startade vi "måndagsbikten" - en liten "ritual" där vi öser ur oss allt som är jobbigt just nu. Ändå skönt! Hahaha! Igår var även Julia och Johanna här med Henning och Valter så jag fick ytterligare en chans till biktning, haha.  Det ÄR fantastiskt också att vara mamma. Ville bara säga det. Just nu lite tröttsamt bara. Som tur är åker Vidar till farmor och Thomas i helgen och det kan nog vara bra för både honom och mig. 
Två underbara barn. Här var Amelia bara någon vecka!
 

Morgonfrost, gårdsfix, springendorfiner och en tomatsås som fått puttra länge!

2018-10-07 20:33:00 i Allmänt

Startade dagen med havregrynsgröt med hemlagad äppelmos (kokade bara äpplena till mos och frös ner i portioner så inget socker behövs) och kanel. Och så farmorbakat bröd såklart!
Så mysigt att tända ljus vid frukosten. 
Lässtund innan utgång. Just den där sagan, "Kattresan", har jag länge undvikit på grund av morbid och konstig men nu börjar Vidar hitta i boken själv och fråga om den där himla flickan och allt knepigt hon hittar på. Läslust ska ju uppmuntras... hehe. 
Sedan gick vi ut! Medan lillan marathonsov i vagnen på bron hann vi med följande: flytta tegelstenar (Vidar var snabb på att hjälpa till med skottkärran han fått av A-G) flytta en torkställning och massa rat som varit kvar efter att vi rev ena vedboden, köra ut jord på land och till buskar, träd och häckar, fylla på med kompost i växthuset, röja i porten, ta in skoterpulkan i lagården så den inte snöar över, städa i hundgårdarna, bygga ett tak över en ny komposttunna och äta lunch. Så himla tillfredsställande att hinna med en massa saker på to do-listan!
Det var otroligt vackert ute idag!
Sådan lyx med egen jord att fylla i kärrorna och köra ut. Jag kommer nog att känna dagens jobb i kroppen imorgon. 
Världens bäste lille dräng! Så kul och klok och med ett jädra humör, hehe. 
Vi bjöd mamma och pappa på lunch och sen bjöd de på äppelpaj när de fick besök av A-G. Efter fika och surr drog jag ut och sprang med Jax följt av bad och sedan styrde vi middag. 
Medan middagen lagades låg den här lilla spjuvern och skrattade åt brorsan som körde traktor förbi henne om och om igen!
Middagen blev älgkalvsfrikadeller i tomatsås som fått koka länge på spisen med pasta och massa persilja och parmesan. Ultimat söndagsmiddag efter en dag i arbete!
Vidar åt två portioner. Så glad över att ha två matglada barn! Amelia äter nu det vi äter fast det tas av innan saltning och innan viss kryddning. Vi kör en mix av puré, mindre bitar och BLW (alltså att hon får äta själv) och hon har ätit älgkött, röding, massor av grönsaker, rotsaker, potatis och idag fick hon smaka pasta. Nu har vi förutom kvällsgröt även börjat ge gröt på morgonen. I övrigt ammar jag helt fritt fortfarande. Ibland går det sex timmar mellan amningarna och ibland vill hon amma betydligt oftare och då får hon det såklart. 
Ha en fin söndagkväll!
 
 
 
 
 

Amelias dop

2018-09-25 13:10:00 i Allmänt

Den 18 augusti döpte vi Amelia Gerda Vilhelmina i Risbäck kyrka. Vi hade valt en gudförälder från vardera syskonsida så Kristoffer och Acke är gudföräldrar till Amelia. 
Rodda liten storebror som helst ville leka tiger under dopceremonin.
Sen blev det tröttsamt för syskonen Berg under musiken som var sövande tydligen, hehe. 
Dopvatten från Lillraijan såklart!
Två glada föräldrar och två trötta barn som somnade i bilen på väg till dopfikat.
'
Det här är mina killar, rör ej!
Och som en bonus under dagen var ALLA kusiner på plats så vi passade på att ta en kusinbild då den senaste bilden hade några år på nacken och Oliver var typ 1 meter kortare...
 
 
 
 

Farbror Frost har anlänt!

2018-09-25 08:06:00 i Allmänt

Nu är frosten här! Vilken himla tur att jag och mamma tog in allt från växthuset igårkväll. Vi skördade cirka 4-5 liter röda tomater och 10 (!) liter gröna... Vi får nog börja ännu tidigare nästa år, hehe. Några gurkor tog vi också in och en hel massa chili. Vi har varit självförsörjande på gurka sen i början av juli, så kul! 
När jag berättade för Vidar vad frosten var för något och att man brukar säga "Farbror Frost" så sa han: Farbror Frost komma först, sen kommer Gubben Snö och då blir det SNÖ mamma!" Alltså denne lille man. Han är så himla rolig. Jag och Christoffer skrattar varje dag åt hans härliga underfundigheter. Och Amelia sen då, lillcoolingen vår. I söndagskväll kom Christoffer hem med 30 kg älgkött + en halv kalv och eftersom Amelia sovit lite annorlunda tider än vad hon vanligtvis brukar på grund av att vi kom hem från Månsberg på söndag så lade jag henne en stund där vid 17.30 så hon fick sova runt 40 minuter. Och sedan satt hon i en stol i två timmar och tittade på när vi grejade med köttet och bara flinade när vi pratade med henne. Idag är Vidar på förskolan så jag och Amelia ska ha mysdag tillsammans. Älskar dessa dagar så mycket och jag njuter verkligen av dem till max! Om sanningen ska fram ligger vi mest och gosar hela dagarna, haha. 
Det känns som att det hinner hända så himla mycket mellan gångerna jag bloggar och så är det ju. Hinner träffa massa vänner, göra olika aktiviteter, greja med projekt och leva familjeliv däremellan. Men en sak som är värd att nämna är det högst ovanliga som skedde i lördags. Jag, Sabitha och Johanna hade bestämt date hos Johanna i Dorotea i lördags (jag var ju ändå i krokarna eftersom vi var hemma hos svärmor och Thomas i helgen) och när vi kom dit sov Esther och Vidar, Amelia och Christelle sov i bilarna. Vi fick en dryg timme tillsammans och sitta och dricka kaffe och äta äppelpaj HELT UTAN BARN: När händer det? Typ aldrig. Ljuvligt var det i alla fall!
Kolla på denna då! Blir så glad av att titta på den. Kanske sommarens allra, allra sista bukett? 

Bvc-besök och massor av socialisering!

2018-09-13 08:09:00 i Allmänt

Gårdagen bjöd på BVC-besök för Amelia. Hon väger nu 6690 gram och är 65,5 cm lång. Hon följer sin kurva men ligger över "snittet" på längd och under snittet på vikt. Precis så var storebror också. Vi har helt enkelt långa och smala bebisar, haha! Minns att Vidar var runt 7-8 månader innan han fick något större hull att tala om. Det är rätt skönt att hon inte är någon tungviktare heller eftersom jag bär henne ganska mycket i selen. Amelia mådde fint men jag hade ju förträngt att det var dags för vaccinsprutorna... Det gick bra ändå och efteråt lekte vi en stund på Öppna förskolan där vi stämt träff med min jobbarkompis Jonathan som också är föräldraledig med dottern Valentina. Vi gick och köpte lunch och så blev det besök i deras nyköpta hus och till djurvännen Vidars stora lycka fick han leka med Jonathans katter (vilka han pratade om ända till han somnade!). 
När vi kom hem kom Anna-Karin förbi som behövde lite pluggpepp (blev sugen på att plugga nått snart igen) och efter det gick vi förbi Ida och drack kaffe och surrade. På kvällen kom Marika och tjejerna för att öva på en låt de ska sjunga på ett dop framöver. Fullt upp under hela dagen alltså! Det gillar vi! Som tur är är Amelia av den devisen "sova när tillfälle ges" och hänger med. 
Här har vi en fin septembermorgon och Vidar ska ut till skogen idag då det är dags för veckans utedag på hans förskola. Han var peppad på att träffa Skogs-Mulle! Hönorna är utsläppta och Imra rastad och jag och lillan ska vila lite. Hon är lite tagen av sprutorna igår. Ingen feber men varm och lite ledsen. Inatt sov hon oroligt och ville äta ofta. Vidar vaknade till vid något tillfälle och mumlade "Såja Lillan, såja", gulle-Vidar!
 

Så mycket kärlek

2018-08-12 21:20:00 i Allmänt

Varje dag förundras jag över hur mycket kärlek ett hjärta kan rymma!

Amelias dagar 4,5 månad gammal

2018-08-07 10:09:00 i Allmänt

Hej hej! Det är jag, Amelia, som fattat tangenterna. Tänkte berätta lite om hur mina dagar ser ut just nu. Nu på sommaren och när pappa har semester tar vi dagarna lite som de kommer men vi har ändå några tider som vi försöker hålla någorlunda. Vi brukar vakna av storebror som väcker oss någon gång mellan 07.00-08.00 och då ligger vi kvar i storsängen och myser en stund. Sedan går vi upp och fixar frukost och då ligger jag i babygymmet och tränar lite. Jag tycker det är skönt att sträcka ut kroppen efter nattens sömn. Efter frukostbestyr leker vi och myser en stund. När jag varit vaken i två timmar brukar jag bli trött igen och då gnyr jag till och försöker visa vad jag vill. Mamma säger att jag har olika gny-ljud för hungrig/trött/överstimulerad/uppmärksamhet. Jag ammas och läggs antingen uppe i sängen eller i vagnen där jag sover allt mellan 1 h och 2,5 h, beroende på hur trött jag är. När resterande familj äter lunch har jag nu mer börjat sitta med vid bords. De rullar upp handdukar som de stoppar om mig och så får jag sitta i storebrors barnstol som han vuxit ur. Jag har provat smakportioner nu, potatis och morot. Mamma säger att vi ska börja med basfödor först innan vi går vidare på frukt och bär och sånt som ser så himla gott ut.
På eftermiddagen blir jag trött igen och då ammas jag och somnar igen (jag är ju bara fyra och en halv månad än så det är fortfarande mycket amma/sova om dagarna. Sover en stund (lika olika som på förmiddagen, ibland kortare ibland längre men jag är alltid glad när jag vaknar). Ibland hinner jag sova tre gånger om dagen och ibland bara två, beroende på hur långa sovstunderna är. En rutin vi nu börjat med om kvällarna är kvällsfika för Vidar och bebisgröt till mig - det älskar jag! Jag har nu ätit gröt i drygt en vecka och äter redan en stor portion och går det för sakta med matningen skriker jag för fort ska det gå och mycket vill jag ha! Häromkvällen försökte mamma och pappa börja med ännu en ny rutin: somna och sova kvar uppe själv på kvällen. Det gick sådär. Själva insomnandet gick bra och jag sov en stund men sen vaknade jag och ville komma och ligga nära mamma i soffan och sova där istället. Ibland nattas jag i vagnen och det brukar gå bra men vagnen är ju inte sängen liksom.
Pappa och mamma säger att de ska fortsätta med kvällsrutinen så vi får väl se hur det går framöver. Storebror sover ju i rummet intill så jag är ju inte helt själv där uppe. Om nätterna sover jag bra och somnar om fort efter amningarna. Oftast äter jag två gånger på natten. Det var jag, 4, 5 månad! Ha en fin tisdag alla ni!
 

Som en sommardröm

2018-07-03 09:39:00 i Allmänt

Låt mig först få skriva om gårdagen. The Real group besökte Vilhelmina och bjöd på en fantastisk konsert under gårdagskvällen. Under dagen var jag även med i en workshop som anordnades av Vilhelmina församling och då repades några stämmor in på en låt och under första extranumret fick vi gå upp och sjunga med dem! Det blir något att berätta för barnbarnen att jag, jag har minsann sjungit med Real group! Hehe! Barnen hängde med under workshopen och jag älskar verkligen att ha dem med för de hänger liksom bara på, det är inga konstigheter. Vidar satt på golvet och lekte och var med och sjöng lite i slutet och Amelia sov sig igenom timmarna. 
Just nu sitter jag nere i köket och äter frukost. Väntar på att sjusovaren där uppe ska vakna. Sedan ska vi gå ut och njuta av sommaren. Idag är Vidar på förskolan. Bara tre gånger kvar nu innan hans sex långa veckor ledighet också tar vid. Eftersom han bara går 15 h/veckan så tänkte vi att det kan vara kul och utvecklande för honom att vara där några pass under sommaren. Appropå utveckling så traskar Vidars språkutveckling på i en rasande takt just nu - så himla kul! Han har ju pratat länge men nu sätter han ihop långa meningar och härmar oss hela tiden. Det kommer nya ord varje dag och vi märker att han tycker det är kul att göra sig mer och mer förstådd! 
Amelia har tagit 3-månaders vaccinet och som tur är klarade hon sig från feber. Hon är mer och mer "med" under dagarna nu även om hon sover största delen av dygnet fortfarande. Hon är en glad och nöjd bebis som mår gott om hon får regelbundet mjölkintag och sova när hon vill, hehe. I helgen som var kom min fina vän Idamari och hennes son Ebbe som nu är 9 månader gammal och hälsade på. Härligt att få kvalitetstid med en kär vän! Vi myste mest på hela helgen och åt god mat. Under lördagen var vi i Nästansjö och hälsade på Emily och hästarna. Vidar sa på vägen dit att han ville rida men väl där nöjde han sig med att klappa hästarna. Storebror och Sofia har också varit hemma i helgen så det har verkligen vara en mysig och rolig helg! Vet inte hur många gånger brorsan blev tårögd, haha! Han har så himla nära till sina känslor vilket jag tycker är fint. 
Odlingarna går bra men nästa år måste vi sätta hönsnät eler någon annan slags inhängnad runt pallkragarna för hönorna går där i jorden och "badar" och sprätter. Vi har redan skördat gurka och zucchini för fulla muggar och igår åt jag och Vidar nyskördad gurka till förmiddagsmellis. Rosen jag planterade (grävde upp från mammas buske) glömdes tyvärr bort mitt i bebisbubblan så den har nog torkat. Får göra ett nytt försök senare! 
Nu ska jag gå upp och titta till det lilla knyttet och sedan gå ut i solen! Hoppas ni får en strålande sommartisdag i livet. 
 

Sommarfest (och lite sedvanlig uppdatering om allt annat)

2018-06-19 11:24:00 i Allmänt

Godmorgon! Eller morgon och morgon. Klockan har passerat 11.00 och jag äter frukost, hehe. På tisdagar och torsdagar då Vidar är på förskola brukar jag och Amelia passa på att ta en sovmorgon och dagens extravila kanske blev väl lång... fast det verkar inte Lillan tycka för hon snusar fortfarande där uppe i sängen. Jag har gjort en god frukost med smoothie på hallon och mango och gårdagens kalljästa frallor med ost. Det var faktiskt första gången jag bakade med kalljäst bröd och det funkade helt okej trots att jag var tvungen att ställa degbunken i vattenbad för att få lite extra skjuts i jäsningen mot slutet. 
Idag ska vi på en sommarfest på Vidars förskola anordnar. Vi ska klä midsommarstång, dansa runt den och sedan fika tillsammans. Dagens väder kanske inte är på vår sida men jag hoppas på uppehåll under festen annars har vi ju världens bästa storsal att vara i. Inte alla förskolor som benådats med en sådan! Världens bästa lekplats när termometern visar på för många minusgrader ute eller som idag: hällregn. 
Sen sist då? Såg att nationaldagen var dagen jag bloggade sist. Vi har varit i Raja på en mysig helg där vi på hemvägen stannade i Ormsjön på den fina badstranden till Vidars stora lycka! En av de bästa sakerna med att vara förälder är att se glädjen i barnens ögon! Och nu har även Amelia börjat "upptäcka" och "följa" Vidar mer i vad han gör, så himla kul att se! Vidar är fortsatt snäll med henne och har börjat säga att han ska vakta Lillan när jag ställer ner babyskyddet eller om hon ligger i sitt babygym. Hehe. I helgen hade vi en fixarhelg på gården. Vi har nu rivit den lilla vedboden och jag har gjort en insats mot gräset som växer vid mina häckar - antar dock att det är en återkommande insats... Lagården fick sig också en omgång och en släpvagn med rat fylldes. Så skönt!
Följ mig gärna på Instagram där jag gör mer frekventa uppdateringar (ofta dagligen!). Ha nu en fin och regnig tisdag så hörs vi snart igen!
Bild från när mamma tog barnen i vagnen så jag kunde springa i helgen. Ser ni den gröna tjärnen i bakgrunden? Så fin! Christoffer var i Motala/Örebro på kompishelg och då är det tacksamt att ha mamma och pappa nära som kan hjälpa till. Tycker faktiskt att träning är bra prioriteringar då jag mår så bra av det! Jag springer ju verkligen inte i nått monstertempo så här tre månader efter förlossningen men är ändå tacksam över vad kroppen klarar av. 
 

Glad nationaldag!

2018-06-06 11:17:00 i Allmänt

Ute viner vinden och med jämna mellanrum kommer hagelskurarna som pilar från himlen. Christoffer och Vidar är och grejar i hundgården, Amelia sover i vagnen och på spisen kokar rabarbermarmelad med kardemumma (önskar ni kunde känna doften!). Nu var det längesedan jag skrev men på sistone har vi haft det så bra! Förra helgen åkte jag och Amelia buss till Östersund för att hälsa på Linda och ha tjejhelg. Sushi, shopping, promenader, fish taco, skratt och pladder blev en mycket fin helg. 
Hela maj var ju som en enda stor sommardröm! Är dock orolig att allt ska hinna blomma över samtidigt för nu blommar syrenen snart och vallmon har snart blommat över. Idag ska jag och mamma utöka vårt jordgubbsland och jag ska plantera den fina solrosen jag fick av mina jobbarkompisar som grattis till ännu ett barn. I fredags bjöd de på lunch och barnen hängde med. Vidar fick en bok av mycket pedagogisk modell (typiskt bra lärare, hehe). Efter lunchen gick vi på biblioteket och lånade nya böcker. Vidar har ett gäng favoritböcker vi läser ofta men jag vill utöka bokbeståendet och då är ju biblioteket perfekt! Jag har småjobbat lite och haft Amelia med som hjälp (frågan är vilken hjälp hon varit då hon sovit sig igenom passen) i betygsnack med de som vickar för mig och övning med Nelly som ska sjunga på studenten i kyrkan då jag ska spela. Nästa fredag är det dags! 
Vi har också haft en hel del besök sen sist. Min föredetta kollega Agnetha som nu arbetar som förskolechef har varit här och likaså mina jobbarkompisar Stina och Petter samt A-G, en kär vän till familjen. Under alla tre besök gick vi trädgårdsrunda vilket jag älskar. Få visa hönsen, kycklingarna, växthuset och sånt jag planterat förut som har vuxit sig fint (som mina svartvinbärsbuskar och syrenhäcken till exempel!). Christoffer familj har också varit här till Vidars förtjusning men det här med avsked börjar bli jobbigt nu, särskilt som Major följde med Kristian till Raja häromdagen. Oj vad ledsen Vidar blev då. Som tur är åker vi ju till Raja redan på fredag!
Vi njuter av tvåbarnslivet och konstaterar att vi (ÄN SÅ LÄNGE, vill inte jinxa något!) har en nöjd liten tjej här hemma som tas väl om hand av sin kärleksfulle storebror. Tänk om det alltid kunde vara så här! Vilken fröjd och lycka! Förstår ju dock att det kommer att komma perioder där syskonkärleken sätts på prov men nu njuter vi fullt ut av den goda stämningen syskonen emellan. 
Något som också hänt sen sist är att biblioteket fått sig en liten makeover. Med mycket vemod har jag lyckats slita mig från den av gamla, stora plankor och tunga stenblock hemmabyggda hyllan fylld av böcker och pärmar. Hälften av böckerna har jag faktiskt skänkt till Pingstkyrkans Second hand och resten av böckerna som jag ansåg mig ha "en relation till" (eh, tre fyllda kartonger...) fick flytta upp på lagårdsvinden. Christoffer bar ut allt och konstaterade att han burit flera hundra kilo, hyllan inräknad. Nu är gästrummet/biblioteket (som ju inte längre är ett bibliotek (mvh/blandade känslor inför det faktumet) mer harmoniskt och mer ett lugnt sovrum vilket passar bra då jag och Amelia ju sover där inne. Vi har möblerat om lite och tagit bort lite fler grejer så som gamla koffertar som fick flytta in till det lilla rummet intill. 
I lördags hade vi städ- och fixardag på Vidars förskola Tallkotten. Så kul att se hur de äldre barnen tar väl hand om de yngre! Jag tror mycket på blandade åldersgrupper! Även om det är viktigt med mer riktade och ålderanpassade pedagogiska aktiviteter också vilket jag vet att Tallkotten är duktiga på. Vi städade och byggde och fixade och grillade till lunchen och mot eftermiddagen var vi klara och gick då förbi Urban och hans får som har fått lamm! Någon gång i livet vill jag ha får men upprepar mitt mest aktuella mantra just nu: "det finns en tid för allt". Försöker tänka att allt jag hinner utöver att helamma och vara mamma till två småbarn är bara en bonus!
 
Idag ska vi bara njuta av ledighet tillsammans och imorgonkväll ska jag träffa instruktörer, styrelsemedlemmar, tävlingsledare och domare i Vilhelmina Brukshundklubb för en middag tillsammans. På fredag är jag och barnen inbjudna på fika av en av mina grupper samt Karin som vickar för mig och efter det åker vi till Raja.Tack livet för att du är snällt och fint.
Här kommer lite Instagram-bilder på den senaste tiden! Vi hörs snart igen!
 

Vår nya vardag

2018-05-15 08:53:45 i Allmänt

Passar på att skriva nu när Amelia fortfarande ligger uppe och sover. 
Nu är hon snart två månader och en ny vardag med nya rutiner börjar utkristallisera sig. Tänkte skriva och berätta för er hur dagarna brukar se ut. På tisdagar och torsdagar går Vidar på förskola. Christoffer lämnar 07.30 och jag hämtar kl. 15.00. Under de dagarna brukar jag och Amelia mest ligga och mysa för nu vet jag hur himla snabbt bebistiden swishar förbi och jag vill verkligen inte känna att jag inte tog tillvara på den medan jag hade möjlighet. Visst pysslar jag väl på med något projekt (hallå, det är jag vi pratar om här, hehe) men den största tiden under tisdagar och torsdagar går med all rätt åt till bebisgosande!
Under måndagar, onsdagar och fredagar ser dagarna ut lite som följer: C åker på jobbet vid 07.30 och då ligger vi oftast kvar uppe en stund och mornar oss. Kl. 08.00 är det dags för frukost och Vidar öppnar själv skafferi och kylskåp och pekar på vad han vill ha. Medan vi äter frukost ligger lillan i gymmet och tränar lite. Efter frukost sätter vi oss i soffan och ammar och tittar på barnprogram en stund. Därefter är det dags för promenad! Båda barnen ligger/sitter i vagnen och så går vi på en tur. Vidar gillar fortfarande att åka vagn som tur är (lättare för mig då att komma ut då den dagliga promenaden gör så himla gott) och pekar på allt han ser. Han vill också att jag ska berätta vilka som bor i alla hus. "Där bo?" undrar han och pekar på husen. Några kan han redan och innan sommaren är slut lär han kunna alla bybors adresser, hehe. Efter promenaden brukar det vara dags för lunch. Det är ofta dagens mest kritiska punkt för om lillan vaknar ska hon ha mat PÅ DIREKTEN och då får jag ofta äta och amma samt serva Vidar samtidigt (en utvecklar ju rätt bra simultanförmåga som tvåbarnsmor med barn relativt tätt). Om Amelia sover äter jag och Vidar i lugn och ro. Sedan tar eftermiddagen vid. Ofta brukar vi hälsa på någon eller få besök. Det är så himla mysigt att sitta och dricka kaffe och surra med människor vi tycker om! Får vi besök brukar eftermiddagarna swisha fram rätt fort. Är vi ensamma brukar vi pyssla med pyssellådan jag ordnat till Vidar, leka med lera, läsa, lägga pussel eller måla. Samtliga nämnda aktiviteter passar fint ihop med amning, hehe. Amelia har ännu inte fått några fasta måltider utan vi kör fri amning (precis som jag gjorde med Vidar) och mattider brukar ju infinna sig efter ett tag. Ibland kan det gå 4 timmar mellan målen och ibland vill hon äta en gång i timmen. Det är så olika än så länge men så länge hon växer fungerar det ju fint! Om det är någorlunda väder är vi ute mycket också och leker i sandlådan, tittar på hönsen, grejar med trädgården och fikar mellis ute på soldäcket. Det är ett sånt lugnt tempo och jag njuter verkligen av föräldraledigheten! Ibland (rätt ofta) kan det såklart bli stressigt och jag drabbas av svettchock när Amelia är missnöjd samtidigt som Vidar och jag är hungriga eller om jag känner att jag vill plocka undan eller så. Har svårt att njuta hemma om det inte är någorlunda städat och undanplockat. Nu mår jag liiite dåligt över våra golv som vi skulle städa igår men som vi struntade i på grund av det fantastiska vädret. Men som tur är finns ju golven kvar även när vädret blir sämre och när vädret är så här kan man inte slösa bort det på att vara inne och städa!
Okej, sidospår. Var är vi någonstans? Jo, eftermiddagarna. Vid 16.30-17.00 brukar Christoffer komma hem. Ibland har vi hunnit börja med maten (allt hänger på nöjdhetsfaktorn på den lilla damen) eller så gör vi klart den när C kommit hem. Efter middagen brukar vi klä på oss och gå ut. Ofta tar jag Amelia i selen där hon somnar fint och lätt sover bort några timmar. Vid 19.00-19.30 lägger vi Vidar. Han har slutat sova om dagarna när han är hemma. Läggningarna började dra ut på tiden så mycket så vi började med att korta ner dagvilan under en period och efter utvärdering bestämde vi att prova att ta bort dagvilan och det har gått bra! Läggningarna är smidigare nu och han sover hela nätterna. Vi brukar försöka ha en lugnare stund under dagen ändå, även om han inte sover längre, så han hinner vila sig. Som det ser ut nu är det oftast Christoffer (typ alltid) som lägger Vidar eftersom Amelia gärna vill vara nära mig på kvällarna och det känns lite tråkigt då jag tycker att nattningen är mysig. Det är rätt mysigt dock att ligga på soffan under en filt bredvid en varm susande bebis också!
Det var lite om vår nya vardag. 

Sömnprat

2018-05-05 12:46:00 i Allmänt

Idag är jag trött. Amelia har hittills sovit bra om nätterna och ätit två gånger per natt vid cirka 03.00 och 06.00. Nu har hon dock haft några "ätar-nätter" då hon vaknat OFTA för mat. Håller tummarna att det är en ökningsperiod och att det snart går över. Vi samsover och jag vaknar fort av hennes smaskande som är ett tecken på hunger och då ger jag henne bröstet och somnar oftast om. Dock är det sjukt jobbigt att bli väckt många gånger per natt. Två-tre gånger är inga problem men som inatt, när hon vaknade en gång i timmen kändes det som, så var jag mer död än levande imorse. Vi tog en skön sovmorgon til 09.30 (då gick det fint att sova några timmar i sträck tyckte Amelia) och vilade upp oss så nu känner jag livet i mig igen. Vi är ensamma hemma idag då Vidar är hos farmor och Thomas och Christoffer är på en utbildning som Länsstyrelsen ger, han ska bli fisketillsynsman (tror jag det heter?). Vidar åkte till Månsberg redan igår och när Christoffers utbildning är slut idag åker vi också dit!
Ha en underbar lördag!

Apriltorsdag

2018-04-26 08:40:00 i Allmänt

Det hinner gå så lång tid mellan gångerna jag skriver och det hinner hända så mycket. Önskar att tillfällena var fler då kombinationen tid, lust och nöjd bebis sammanföll. Ska dock verkligen inte skylla på Amelia som orsak till mitt knapphändiga bloggande för hon är en mestadels nöjd liten bebis utan det är jag som prioriterar annat när jag kan. Jag får helt enkelt acceptera att bloggen uppdateras mer sällan nu och förlika mig med det mantra jag ofta upprepar för mig själv nu för tiden: "det finns en tid för allt". Och visst gör det!
Sen sist har jag blivit ett år äldre, fröer är inhandlade för årets odlingssäsong (längtar orimligt mycket!), snön har tinat ännu mer och vattnet rinner i dikena, Vidar pratar ännu mer och vi har haft möte kring Svenska Brukshundklubbens hundraårsjubileum. Dagens planer är att vila först och främst. De här extra energinivåerna man får för att klara av de första veckorna med en nyfödd är slut och jag måste aktivt påminna mig själv om att vila när Amelia vilar. Eftersom Vidar är på förskolan tisdagar och torsdagar är det de dagarna jag får passa på. Just nu sover Lillan i vagnen och jag äter en stor frukost bestående av en jätteportion gröt med massa fröer, rivet äpple och kanel, ett glas juice, en macka morotsbröd med ost och paprilka och ett ägg. Jag är hungrig mest hela tiden och skulle kunna äta 12 mål om dagen känns det som ibland.
Efter att jag vilat ska jag ta med mig min bebis och köra in till Vilhelmina för att göra en blixtvisit på jobbet där jag ska lämna igen böcker till biblioteket och få blöjor av en kollega vars bebis vuxit in i en ny blöjstorlek. Sedan är det dags för handling (och nu kanske ni tänker: mä, det får väl Christoffer göra som ändå jobbar och har sitt kontor ovanför ICA?! Nej, för han har handlat de sista två månaderna och jag vill handla nu. Även om vi splittar på matkostnaderna så är det ju ändå ett litet projekt att handla och nu vill jag göra det). Efter handling ska vi på SOC för att skriva under faderskapet, hehe. Ikväll ska jag och Amelia på styrelsemöte med Brukshundklubben - det gäller att fostra henne tidigt in i hundlivets ådra!
Det bästa som finns!

Mjuk bebishud, snäll storebror och den senaste våren på 100 år.

2018-04-12 08:58:00 i Allmänt

När vi var uppe i Raja i helgen hälsade vi på Christoffers pappas farbror Haldo, 91 år gammal. Han berättade att han under hela sitt liv aldrig upplevt en vinter med så här mycket snö. Tittar jag ut ser jag snö överallt och det känns surrealistiskt att tänka på att all denna snö ska tina bort. Jag hörde att det är den senaste våren på 100 år. Tänk ändå att få uppleva det! Jag kommer kunna säga till Amelia: Vintern då du föddes, 2018, var det en riktig vargavinter! 
Nog om väder och vind. Igår hade jag en känslig dag och grät tre gånger över ingenting. Jo, sista gången grät jag för att jag tänkte på två personer jag bryr mig om som inte mår så bra just nu. Det är skönt att ha Christoffer vid min sida. Första gången grät jag över att Amelia är så fin och luktar så gott och är så mjuk. Ja, ni hör ju. Mammahormoner, hehe. Sedan grät jag för att jag (vilket jag insåg i efterhand) var nervös över vägningen på BVC. Vidar var ju en stor bebis på 4320 g mot Amelias 3360 g och vi fick utöver amningen tilläggsmata Vidar de första veckorna och vissa ökningsperioder också. Att behöva ge stora bebisar tillägg är tydligen väldigt vanligt men det var ingenting de informerade oss om på BB. Därför kändes det nedslående att väga Vidar och inse att han inte gick upp nog mycket i vikt de första veckorna. Min mjölk rann dessutom till sent och så åkte jag på mjölkstockning. Hela den upplevelsen gjorde att jag fick en inre stress vilket kom tillbaka nu när Amelia skulle vägas. Denna gång behövde jag dock inte oroa mig utan vår lilla tjej går upp jättebra i vikt och kurvan pekar rakt upp, så skönt! Christoffer sa: Se där, jag sa ju att du inte behövde oroa dig! Men det är ju liksom ett kvitto på att amningen fungerar om viktkurvan följs så det var så himla skönt! 
Något annat som får mig grinfärdig är att se hur himla fin Vidar är mot sin lilasyster. Alltid när vi ska någonstans pekar han på mig och Christoffer och säger: Mamma med, pappa med! Och nu har han lagt till "Lillan med!". Det känns som att han redan nu ser henne som en självklar del i vår familj! Är naturligtvis medveten om att det kan komma bakslag men just nu njuter jag av det faktum att Vidar är snäll och kärleksfull mot sin syster. Igårkväll var Ida här och hälsade på och Vidar tycker verkligen om henne så när Ida skulle hålla Amelia blev han lite svartsjuk. Det var just vid läggningstid också så han var extra känslig, lillkillen. 
Idag är Vidar på föris och vi ska hämta honom kl. 15.00 och innan dess ska jag och mysbebisen bara ha en lugn och skön dag. 
 

Uppdatering om livet som tvåbarnsföräldrar.

2018-04-10 09:10:00 i Allmänt

Om två dagar blir Amelia tre veckor gammal. Just nu sover hon i vagnen och jag äter frukost. Vidar är på förskolan och Christoffer är på jobbet. Imorgon är han föräldraledig igen. Han hade så tur då påsken innebar två röda dagar och så tog han ut två semesterdagar också vilket gjorde att han kunnat vara ledig lite längre. På fredag ska jag och barnen vara själva för första gången men jag tror att det ska gå bra. Så länge jag kan lägga undan alla krav på allt annat och bara fokusera på barnen borde det inte vara några problem.
Vi har verkligen njutit av denna tid tillsammans och igår när vi gick en promenad med barnen och hundarna (känns fortfarande skumt att skriva barnen i plural, hehe) konstaterade vi att vi inte kunnat få en bättre första tid som tvåbarnsföräldrar. Solen har visat sig i ett pärlband av dagar, Amelia har hittills varit tillfreds med tillvaron, vi har gjort utflykter och bara myst tillsammans. Vidar har kommit in i en pusselperiod och lägger utan problem 15-bitars pussel så vi måste upp på lagårdsvinden och leta fram fler pussel. Han är så himla fin mot lillasyster och vill gärna pussa och krama henne. Han stryker henne på huvudet och liksom suckar förnöjsamt. Imorse kom han in till oss (jag och Amelia sover i gästrummet/biblioteket) när han vaknade och Amelia låg på den inre sidan av sängen och ammade så han såg henne inte först och utbrast: LILLAN?! och tittade förskräckt på mig som att han trodde att hon var borta och när han såg henne strök han henne på huvudet och sa: Åh, Lillan! Älskade lille Vidar. 
Och till sist; en bild som Linda tog i helgen när vi var i Raja, hehe. 
Dagens plan är att åka och hälsa på mina elever och kollegor på jobbet och så ska jag hämta Vidar klockan 15.00. Ikväll kommer två av mina gamla elever och hälsar på! Så bra dag! 
 
 
 
 
 
 
 
 

Välkommen Amelia!

2018-03-31 09:11:00 i Allmänt

Nu är hon här! Den finaste lilla flickan med det mjukaste huvudet och de stora, stora ögonen.
Jag är blixtförälskad i henne och är sådär löjligt glad. Min vän Anna kom hit igår och hon tittade på mig och utbrast: du ser så lycklig ut! Och det är jag. Tänk att få bli mamma till ännu ett barn. Och det var minsann ett barn som hade bråttom ut i världen (brås hon på sin mor, tro?). På onsdagkväll den 21 mars, en vecka innan BF, startade värkarna kl. 23.00. Först trodde jag att det var förvärkar men de kom mer och mer regelbundet och Christoffer ville att jag skulle ringa in till BB så jag ringde in mest för hans skull för ännu var värkarna hanterbara genom andning och värme från vetekudde. Jag packade mina saker till BB-väskan utifall att (ännu hade jag inte förstått att det var på gång på riktigt, hehe) och vid 02.30 ringde vi mamma som kom för att barnvakta en sovande Vidar. Hon sa: åk in! när hon såg mig så jag ringde BB igen och vi var välkomna in. Bilresan gick bättre än jag trodde trots regelbundna värkar var 4-5:e minut. Vi lyssnade på musik och jag koncentrerade mig på att analysera låtarna (vem gör ens så? Jag tydligen) för att försöka avleda tankarna. 04.20 blev vi inskrivna på BB och efter undersökning visade det sig att jag var öppen 7 cm och livmodertappen var helt utplånad. Barnmorskan tittade på mig och sa att hon trodde att bebisen skulle vara ute innan hon gick hem 07.00. Då fick jag lite panik och sa (okej, halvskrek...) "jag är hungrig! Jag kan ju inte föda barn om jag är hungrig!". Hahahaha! Vi hade inte hunnit packa ner någon nödproviant och jag hade haft dålig matlust hela onsdagen så reserverna var slut. Barnmorskan löste det hela med att ge mig nyponsoppa och jag svepte tre glas, hehe. Jag fick prova lustgasen eftersom jag ville ge den en ny chans då den absolut inte fungerade under förra förlossningen. Och vilken revansch! När jag fick koll på tekniken höll jag masken i ett stadigt grepp och vägrade släppa den. Christoffer satt bredvid och fick vid några tillfällen ta masken ifrån mig så jag inte skulle försvinna bort i lustgasångorna, haha. Jag hade ont över näsbenet dagen efter för att jag tryckt masken så hårt mot ansiktet! Jag började känna värkarna komma tätare och tätare och så började trycket nedåt bli mer påtagligt och jag sa: nu kommer bebisen, du måste ringa på klockan! In kom barnmorskan som efter undersökning konstaterade att jag var öppen 10 cm och att jag fick krysta när jag kände för det. Kroppen var verkligen helt fantastisk och jag hade sådan himla bra känsla och kontroll vid krystarbetet och efter 3 minuters krystvärkar kom hon ut, 06.17! Jag och Christoffer var halvt i chock över att det gått så snabbt. Hon lades på mitt bröst och jag upplevde samma känsla som när jag fick upp Vidar på bröstet: oövervinnerlighet. 
Är så otroligt tacksam över hur kroppen levererade och att vi fick ännu ett friskt och starkt barn. Livet är snällt. Nu sitter jag och äter långfrukost i min ensamhet. Amelia sover i vagnen och Christoffer och Vidar åkte till Raja igår och kommer hem i eftermiddag. Christoffer var så glad att jag tyckte att han och Vidar skulle åka till Raja en sväng. Ärligt talat är det ganska skönt att vara ensam med världens mysbebis som mest äter och sover hela tiden. Nu ska jag plocka undan och så ska jag lägga mig på soffan och läsa! Hoppas ni har underbara påskdagar och tack för att ni läser. Jag skriver ju inte så ofta nu mer men ni hänger kvar ändå, tack för det!