Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Ord från en trött person

2017-02-15 20:02:00 i Allmänt

Foto: Hannele Bång, Fjällfoto
Nu ska jag vara ärlig mot er och säga att jag har så himla dåligt samvete över den här bloggen för tillfället. Mängden tid för att sätta sig ner och blogga har minskat drastiskt sedan jag började jobba och drog igång företaget. Jag älskar ju att skriva och fota! Är uppriktigt sagt ledsen över att tiden inte riktigt räcker till att hålla bloggen så pass uppdaterad som jag önskar. Nu skriver jag ju mest för min egen skull men även för släktingar och vänner som jag inte träffar mer än ett par gånger per år. Och så skriver jag såklart för framtiden. För att Vidar ska kunna läsa när han upptäcker orden och dess kraft och innebörd. När jag inte hinner uppdatera som jag önskar minskar dokumentationen över allt som händer. I oktober har jag bloggat i tio år (!). Tio år är en lång period och en tredjedel av mitt liv. Den här bloggen är så mycket mer än en blogg för mig. Den är ett tidsdokument över mitt liv - ett liv som just nu är späckat med massor av grejer och den där bloggtiden har tyvärr fått vara det som prioriteras bort.
I dag hann jag träffa Vidar i en halvtimme. En kvart i morse och en kvart i kväll. Det tär på mig. Jag vet att det inte går någon nöd på honom för han har ju dels världens finaste pappa (alltså åh, det känns som att jag verkligen står i skuld till Christoffer för allt fint han gör) och även familjen nära inpå. I dag var ockå ett extremfall för i vanliga fall träffar jag ju honom mer, men visst är det egentligen rätt märkligt att livet (alltså NORMEN för ett liv) är utformat så att man knappt har tid att träffa sina egna barn?! 
Känner mig stressad över så mycket och jag har så många otänkta tankar i huvudet som liksom aldrig hinner tänkas färdigt för att jag rusar iväg till nästa grej hela tiden. Jag är SÅ glad och tacksam över att jag redan har 16 enskilda elever i veckan som kommer och spelar och sjunger och dessutom en kör att leda och jag försöker att göra mitt bästa för att få dessa människor, både vuxna och barn, att utvecklas. Ibland känner jag dock att jag skulle vilja klona mig själv i minst tre varianter för att hinna med allt så bra som jag vill göra det. Jag hoppas verkligen att min enda version av mig själv räcker till. På alla plan. Har dessutom hoppet uppe och har önskat ett annorlunda jobbschema inför nästa läsår. Eftersom jag började arbeta igen efter min föräldraledighet mitt under ett läsår fick jag ta det schema som redan var spikat för mina lektioner. Det innebär att jag har en deltid utspritt på en hel vecka. Utöver det ska jag hinna med mitt företag. Inför nästa läsår vore drömmen att jobba koncentrerat några dagar på skolan och några dagar med företaget. Då skulle jag nog hinna att tänka klart alla oklara tankar och inte känna mig lika otillräcklig på alla plan. Nu jobbar jag 9-12 h varje dag utom på fredagar, inte direkt hållbart i längden. Jaja. Nu ska jag sluta gnälla! Det ÄR kul och det GER mig verkligen energi och jag ångrar inte en sekund att jag startade företaget. 

När livet snurrar på i 180

2017-01-25 22:01:54 i Allmänt

Hörni. Det går fort det här. Det som kallas livet. Helt plötsligt har det gått tre dagar utan att jag hunnit skriva en rad här. Vad har jag då gjort? Jo. Det har jobbats, lyrikanalyserats med mina roliga och smarta elever, sprungits backintervaller med Jax, varit på möten, intervjuats (!), pussat bebiskinder, varit på cirkelledarutbildning, fixat i lokalen, planerat för sånglektioner...
I går kände jag dock att det snurrar på väl fort. När dagarna fylls med FÖR mycket saker hinner jag inte känna efter och när jag väl får en chans att känna efter kommer liksom allt. Alla tankar, alla känslor, alla spänningar som lagrats. Det var skönt att få släppa på trycket och stöttas av världens bästa sambo (säger det igen, alla borde ha en Christoffer) som fick mig att inse att jag inte behöver prestera på exakt alla plan samtidigt. Nu lägger jag mycket tid på företaget för att få det i rullning och det innebär mindre tid till annat. Men allt har sin tid! När jag implementerats i vardagen tillräckligt mycket kommer det att gå fint. Det känner jag. Man måste bara komma ihåg och ge sig själv en klapp på axeln ibland och inte bara jaga vidare till mer, bättre, större.

Åh.

2014-06-10 22:39:32 i Allmänt

Inför fredagen när det är dags för examen måste jag skärpa till min sentimentalitet. Har suttit och klippt ihop en film till min och Hans kära klass som går ut grundskolan på fredag. Filmen innehåller både klipp och bilder från deras högstadietid och jag kan inte förstå att de där små små sjuorna vi tog emot i augusti 2011 har utvecklats till självständiga individer som tar egna beslut, är modiga och vågar göra om och göra rätt ifall det blir fel. När filmen var klar tittade jag på den och kände att tårarna var nära. På fredag efter att jag spelat och sjungit sista tonen kommer jag att släppa allt och då kära läsare, då kommer störtfloden av sentimentalitetstårar att rinna nedför mina kinder. 
 
 

Mastodontrep i fyra timmar

2014-06-03 22:30:00 i Allmänt

Nyss hemkommen från stämrep inför morgondagens konsert. Det har annonserats om konserten men jag skriver också här:
I morgon kommer jag, min kollega Magne och tre av mina fantastiskt duktiga sångelever att framföra en sångkonsert, mestadels a cappella. Konserten innehåller musikallåtar, klassiker, medleyn av mer moderna låtar, solosång och någon överraskning kanske! Kom dit! Det kostar inget, det är mysigt, vi är snälla och bjuder på underhållning. Kanske drar jag en anekdot i mellansnacket. Vem vet?
Tid: I morgon, 19.00
Plats: Tingshuset, Vilhelmina
 

Lärarlycka

2013-12-18 22:08:30 i Allmänt

Kom precis hem efter att jag varit på Saxnäs skolas julfest där mina elever bjöd på sång och gammal hederlig rock'n'roll. När eleverna spelat hela låten och gjort det mest tighta avslutet lyste lyckan i deras ögon. Och det, mina kära läsare, just det är det jag brinner för och det är precis just därför jag jobbar med det jag gör. Att få coacha dessa barn och ungdomar in i musikens värld, se dem våga och se deras glädje när de lyckas - det är oslagbart.
Nu hör jag rykten om att de ska starta ett skolband.. om jag kommer på deras första gig? Givet!
 

Crescendo 2014

2013-10-30 15:31:00 i Allmänt

I två dagar har jag och 80 andra musiklärare från Västerbotten och delar av Norge repat inför Crescendo 2014. Under kulturhuvudstadsåret 2014 kommer en jätteorkester med musiklärare och musikskoleelever bjuda på både nyskriven och traditionell musik för orkester och kör. När jag gick gymnasiet var jag med i detta projekt när det anordnades för första gångem 2005 och nu ska jag alltså lära mina elever låtarna - det kommer att bli spännande!
Konserterna kommer att äga rum på Nolia i Umeå under Kristihimmelfärds-helgen till våren och jag återkommer mer om detta. Jonas Knutsson, en av Sveriges i särklass bästa saxofonister, och hans kvartett är själva navet i orkestern och har man ej hört Jonas spela så är det nu det första ni ska göra efter att ha läst detta. Se det som en order.
Ps: Vad vore livet utan musik? Fullkomligt onödigt.
Ps 2: Både VK och VF har skrivit om det och artiklarna finns ute idag - kan dock inte länka då jag inte vet om det fungerar om man inte har Plustjänster.
Här kan ni lyssna och se när Jonas spelar sopransax - kanske det vackraste av alla träblåsinstrument.

Till Carolina 16 år

2013-05-28 15:36:00 i Allmänt

Som slutuppgift har mina elever i svenska fått i uppdrag att skriva brev till sig själva 10 år framåt i tiden. De är nu 15/16 år och ska skriva ett brev till sitt 25/26-åriga jag där de ska skriva om olika punkter och en valfri punkt. Jag ska samla ihop breven och ge dem till klassen då de möts igen på sin återträff om 10 år. Jag skrev också ett brev, fast tvärtom - ett brev jag önskar att jag läst som 16-åring. 
 
Hej Carolina, 16 år!

Det här är Carolina, 26 år, som skriver till dig. Det här brevet får du för att jag vill ge dig några råd på vägen. För det första: du är nu 16 år och då och då träffar du killar som får det att pirra i magen. Jag har bara en sak att säga: ge fan i killar som bara tar upp din tid. Träffa bara killar som får dig att må bra och det blir du bra på att göra så du behöver inte oroa dig. Kort sagt: säg nej till spänniga, störiga och självupptagna killar och ja till snälla, intressanta och ödmjuka killar. Du kommer att lära dig att snällhet är en mycket underskattad egenskap. 

Och när vi ändå är inne på det här med killar: när du som 18-åring skolkar från några lektioner i gymnasiematten under somriga morgnar för att hångla med en kille på en gräsmatta - gör inte det. Gå på matten. Det visar sig sen att det inte var värt det. Ps: under samma vår har du kontakt med en annan kille som är snäll, han skickar låttexter till dig i sms och han skriver ett långt meddelande i din gästbok under en Valborgsfest i din lägenhet. Välj inte bort honom, trots att du blir lite rädd för att han är för på. Det kallas bara oerfarenhet. Du är också oerfaren. Glöm inte det. Vissa saker kan man faktiskt lära sig tillsammans.

Du ska öva som fasiken på dina instrument för sen kommer du att jobba med att lära ut det och du kommer att vara så sjukt stolt över dina elever. Men kom ihåg en sak: du är inte dina betyg - du är din personlighet! 

Jobba alltid hårt, satsa alltid högt men glöm aldrig att vila emellanåt. Under gymnasiet plågar du din mage genom att stressa för mycket, och magen kommer sen att säga till när den tycker att du kör på i ett för högt tempo. Du vet, kroppen är smart. Var rädd om den. 

Du måste lova att göra slut med vänner som aldrig ger tillbaka och som bara tar energi. Du kommer att ha så sjukt fina vänner runt om dig som är värda din tid och kom ihåg att säga det till dem. 

Träna för att hålla dig stark och snabb. I tvåan på gymnasiet kommer du att bli påkörd av en bil när du cyklar (lugn, det kommer att gå bra). Läkaren säger att du ska tacka dina starka benmuskler som skyddade knät. 

När du sitter och tokskriver på ditt examensarbete - ge inte upp trots att det känns som att det aldrig ska ta slut - den där examen du tar kommer att leda dig till möten med flera unga människor som får dig att skratta varje dag! När personer i din omgivning säger att du lyssnar på ”svår och deppig musik” – skit i dem. Lyssna på den musik du vill lyssna på. De kommer att komma några år senare och säga att du har en bra musiksmak och be om dina spotifylistor. Gör bara saker som du tycker är roliga, men ibland måste man göra tråkiga saker för att sen göra roliga saker. Jag tror du har förstått den ekvationen vid det här laget. Vissa saker kan du inte stressa fram. Du måste chilla också ibland. Du är rätt dålig på det just nu, men håll ut. Det blir bättre.

Du måste komma ihåg och visa vad du känner och tycker. Stirra inte in i en vägg och förbli tyst. Ut med språket! Våga visa dina känslor! Vad kan hända liksom? Det är lika bra att du lär dig att köra med raka kort från början. 

Säg till din farfar att han är din förebild innan det är för sent. Ta med en kompis och cykla förbi lasarettet där han ligger och vilar. Han kommer att tycka att det är bra att du ska börja på universitetet och så kommer han att titta på dig med de pluriga ögonen och krama din hand. Några dagar senare somnar han in, 84 år gammal. Du kommer inte hinna säga det till din farmor för hon dör innan någon hinner säga hejdå. Likadant är det med din morfar som dör på älgpasset. Passa på att umgås med din mormor och be henne lära dig saker som du har nytta av i framtiden, så som att smuggla vin i en petflaska in på festivalområden (ja, hon lär dig faktiskt sånt).

När du får kontakt med en kille som älskar skog - gå på lunchdaten han bjuder dig på. Det visar sig vara väldigt mycket värt det.
 
 

Musikstipendium

2013-05-22 13:34:00 i Allmänt

Vid skolan där jag jobbar kan eleverna få stipendier. Ett för bästa studieresultat och ett för största kunskapsmässiga resa (det vill säga den elev som höjt sitt betygssnitt mest). När jag började jobba här införde jag ett tredje stipendium: ett musikstipendium så klart! Ett till en kille och ett till en tjej som under dessa år utvecklat sitt musicerande. Detta år har jag flera kandidater till detta och jag sliter håret av mig själv! Det är verkligen ett privilegium att ha begåvade elever - men i detta fall gör det valet svårt. Vilka två ska jag ge det till när det känns som att jag vill dela ut minst sex stycken?! 
I kväll har Vilhelmina Musiksskola en vårkonsert - det är gratis och det kommer att vara kul och bra! Kom dit, vet ja! 18.30, Folkets hus. 

Sången i mitt hjärta.

2013-05-02 20:45:17 i Jobb

I kväll var det då dags för sångkonserten jag och mina sångelever övat inför. Vi höll till i Tingshuset där det finns en sal med högt i tak och grym akustik. Är så himla stolt över mina elever som övar, är nervösa och sedan ställer sig där framme och sjunger som om de aldrig gjort något annat. Snacka om modigt. Tack också till den fina publiken och till Petter som filmade och till Roger som skötte ljudet.
 
 
 

Vår! Och massa roliga saker!

2013-04-23 17:13:00 i Allmänt

 
Converse-premiär för i år!
Bra saker med denna dag:
- Dansföreställningen med människor som kan böja kroppen i de mest spektakulära ställningarna.
- Mina svenskaelevers reklamfilmer som de redovisat idag.
- Körrepet. Längtar till examensdagen!
- Sångrep med två sångelever. Förra veckan gick det inte bra och så idag, helt plötsligt satt nästan allt. Älskar progression.
- OCH SIST MEN INTE MINST: JAG FICK PENGARNA JAG SÖKTE FRÅN KULTURRÅDET SÅ NÄSTA LÄSÅR PÅBÖRJAR JAG LÅTSKRIVARPROJEKT DELUXE MED ÅK 9! HURRA! Älskar känslan av att jobba hårt med något och sedan känna att det lönar sig. Bokstavligt talat.

Sångkonsert den 2:a maj.

2013-04-18 21:47:00 i Jobb

Torsdagen den 2:a maj ska jag tillsammans med mina underbara sångelever ha en sångkonsert i Tingshuset i Vilhelmina. Kom gärna och lyssna på dem. Det börjar klockan 19.00 och vi kommer att bjuda på solosång, stämsång och vårstämning.
Bild: Sommar 2011.
 
 

Minnen av aprilhimlen.

2013-04-11 16:32:27 i Jobb

Jobbar just nu med denna låt med en av mina sångelever. Hon ska sjunga den på vår sångkonsert den 2: maj (och om den ska jag berätta mer om i ett annat inlägg). Låten är lika bra nu som för elva år sedan.
 

Första dagen efter påsklovet.

2013-04-08 14:20:00 i Jobb

Nu ska jag packa ihop och köra hem efter en hel dag med ensemble med eleverna i Saxnäs. Ville bara passa på att tipsa om en smart grej om man vill lära sig, eller bli bättre på, ett instrument. På Youtube finns det väldigt många klipp på låtar och hur olika instrument ska spelas i låtarna. Sök bara på "How to play" och låtens namn + instrument. Idag spelade vi "Boulevard of broken dreams" av Green Day efter elevernas önskemål och jag lät trumeleven kika på detta klipp medan jag hjälpte gitarristerna och basisten - Youtube kan verkligen vara en bra extraresurs! 
 

Den här dagen är helt värdelös.

2013-03-26 18:30:01 i Allmänt

Ni vet en sådan där dag då allt går sämre än vanligt. Allt som kan krångla krånglar. En sådan dag och så den stora påskhandlingen på det där mitt humör inte var det bästa. Jag hade lågt blodsocker (trots mellanmålsintag), jag fick en klaustrofobisk känsla av kombinationen mycket folk och trånga utrymmen (har seriöst problem med det, inget skoj här) och dessutom packade jag så klart för tungt så en kasse gick sönder. Det är liksom lagen om allts jävlighet. Allt detta och så en oförmåga att lägga vissa saker i jobbet på hyllan när jag kommer hem. Min hjärna brinner upp och det finns så mycket jag vill göra men någonstans måste jag inse mina begränsningar och komma ihåg att jag gör det jag kan.
 
När det känns så här finns det bara en sak att göra och det är att knyta på sig löparskorna och springa tills det känns bättre i lillhjärtat igen. Det ska jag göra nu. Och det är ju faktiskt påsklov i morgon. Då ska jag vila. Känner jag mig själv rätt kommer all jobbanspänning att släppa för ett tag och jag kommer att halvdö på soffan och ligga där till någon kommer och väcker mig.

Mina favoritlärare och hur de påverkat mig del 3.

2013-03-22 10:17:27 i För det vidare

Jag minns hur det var att öppna den tunga porten, gå uppför den knarriga trappan, in i musikrummet och mötas av ett leende. Alltid ett välkomnande leende. Hon gav mig alltid lagom krävande övningar och låtar, alltid precis så där på gränsen att jag fick känna mig bra, men samtidigt utmanas till att hela tiden bli bättre. Den förmågan beundrar jag henne verkligen för. Hon lyssnade alltid på vad jag hade att säga och inledde varje lektion med att prata en stund innan vi började sjunga. När vi åkte på kör-resa till Norge kräktes jag i 20 mil och då satt hon bredvid mig hela vägen och pratade lugnt till mig. Jag beundrar henne för det lugna sättet, att alltid ha allt under kontroll. Jag kände mig alltid lugn i hennes närvaro. Hon hade en förmåga att tala så att man lyssnade, och mitt i allt detta hade hon nära till skrattet och jag tycker det är viktigt när man arbetar med ungdomar. 
 
Min sångpedagog Kerstin Eriksson som undervisade mig i sång under gymnasiet är en lärare jag kommer beundra hela livet. Hon lärde mig mycket om sång och hon var, och är, en lärare jag ser upp till. 
 
Kan inte ni som läser detta också skriva om lärare som påverkat er positivt och om lärare som betytt något särskilt för er? Det skulle vara så kul att läsa! Skolverket för en kampanj just nu, www.fordetvidare.se, som ska locka fler att söka sig till läraryrket. In och kika där också! 

Friluftsdagen genom Instagram

2013-03-21 16:21:08 i Jobb

En bild från dagens friluftsdag. Min superkollega Alexandra steker hamburgare till skolans elever. Vi döpte vår hamburgerrestaurang till "Burner King".. passande och bra!
 
Lillebror Ludvig vickar på skolan där jag jobbar, i engelska och tyska. Han var med oss idag och vi (jag, Alex och Agnetha) passade på att köra med honom lite extra, haha! Lägg märke till den plågade minen..

Saxnäs i mitt hjärta.

2013-03-18 14:21:18 i Jobb

Jag har själv gått i en byskola (Dalasjö) och det är speciellt att undervisa vid en byskola där det går elever från förskola till årskurs 9. Idag har vi till exempel gjort prov, jobbat med redovisningarna inför nästa vecka, kollat på klipp med kazoo-covers, spelat akustiska versioner på Alina Devecerski´s låtar och så sa en elev på 10 år till mig:
 
- Carolina, vet du vilken den värsta musiklektionen var?
- Nej, berätta. (Kände paniken komma, en lust att rannsaka min egen pedagogik och allt jag står för).
- Det var en gång förra året då du inte körde hit för att det var för halt. Då fick vi ha matte.... åh, det var så jobbigt! 
 
Sådana kommentarer lever man ju för i läraryrket! 

Mina elever är så snälla...

2013-03-13 13:42:48 i Allmänt

Vi repeterar inför nästa veckas prov och eleverna frågar gång på gång vad jag skriver på tavlan. Till slut utbrister en av dem:
 
- Alltså Carolina.. du är inte så bra på att skriva på tavlan!
 
Varpå en annan elev kommer med en genial lösning på problemet:
 
- Jag  tycker att vi alla i klassen ska samla ihop till en kurs i att skriva på tavlan och så ger vi den till dig!
 
Mina elever är så snälla... 
 
Helt seriöst så är faktiskt tavelteknik något jag måste öva på. Det är oväntat svårt att skriva snyggt på en tavla. Prova själva så får ni se. Jag beundrar än idag min SO-lärare på högstadiet som skrev så himla, himla snyggt. Själv försökte man kludda ner sina anteckningar i blocket i samma fina rutor, ringar och tankekartor som hon gjorde, men icket. Jag kunde inte ens skriva snyggt i ett kollegieblock.. Men nu kan jag det! Taveltekniken kanske kommer den med! Allt mitt hopp till framtiden! Och den där kursen kanske.. 

Mina favoritlärare och hur de påverkat mig del 2.

2013-03-12 09:52:00 i För det vidare

Jag har alltid älskat idrott. Alltid älskat att kämpa, svettas och ro hem något. Idrott var ett av mina bästa ämnen under skoltiden. När jag fick ett VG i betyg i år 8 blev jag besviken. Jag pratade med min idrottslärare Barbro och hon sa:
 
Vet du Carolina? För ett MVG måste man kämpa varje lektion, ge allt och verkligen visa vad man kan och vad man går för. Man måste förtjäna ett MVG. Du kommer att få det om du visar att du förtjänar det. Jag vet att du kan. 

När jag öppnade kuvertet med betygen i nian hade jag fått mitt MVG i idrott. För att jag visste exakt hur jag skulle nå dit, för att Barbro sagt vad som krävdes och för att hon trodde på min förmåga. Det beundrar jag henne för. Hon var tydlig, hon ville ha action, hon fick det och jag fick jag utdelning. Precis så vill jag jobba med mina elever. Inför varje betygssättning har jag ett betygssamtal med eleverna där jag frågar vad de vill ha för betyg och i de allra flesta fall stämmer det överens med vilket betyg de får. Men de måste visa vad de kan och visa att de vill. När målen är tydliga är arbetet dit enklare att upprätthålla och motivera sig till. 
 
 

För det vidare

2013-03-05 18:49:00 i För det vidare

Vet ni? Nu ska jag berätta om ett roligt projekt. Det finns en bloggare som heter Hanna Persson och hon bloggar på sin egna portal HÄR. Hanna arbetar på reklambyrån Le Bureau och med deras kampanj tillsammans med Skolverket; För det vidare. Hon skriver:

Jag kommer att fungera som redaktör sidan fördetvidare.se (som kommer att förnyas snart) och arbeta aktivt för att få ut kampanjen i hela vida cyber world. Kampanjen handlar helt enkelt om att få människor att öppna ögonen för läraryrket och hur viktigt detta är. Känns fantastiskt att få kombinera mediekunskaper med ett samhällsengagemang.

 


Förra veckan efterlyste hon bloggande lärare/lärarstudenter och jag bloggar ju då och då om mitt fina, fina jobb! Jag skickade henne ett mail och efter att ha läst bloggkategorin "Jobb" tycker hon att jag ska blogga om detta. Hon gav mig förslag på olika rubriker så under veckan kommer första inlägget! Jag kommer så klart att blogga som vanligt också men detta kommer att bli ännu en kategori. I följande klipp får vi se ett exempel på en filmkampanj som Skolverket kört en tid där kända personer söker upp lärare som inspirerat dem. Om jag får inspirera åtminstone någon elev jag har kommer jag bli så glad!

 

 

Tidigare inlägg