2008-05-31 12:30:09 i
Allmänt
Nu ska jag käka lunch och sen cykla till Mariehemsängarna där jag ska möta upp Kristina. Vi ska hänga lite vid Buffalo Soliders tält och kika på brännbollen. Tomas, en kompis till mig, spelar i Buffalo Soldiers och för något år sedan var han med i VF (eller VK?). Laget klär iaf ut sig till rastafaris och spelar äkta rootsreggae vid deras tält. Bild på Tomas nedan. Tips till alla tjejer: Kom till tältet och ge laget kramar så kan det hända att du får en brownie eller två.
2008-05-30 21:40:41 i
Musik!
Nu hade jag tänkt moralpredika lite för er, kul va? Såhär på fredagskvällen och allt!
Har haft tvn på i bakgrunden ikväll när jag trallat runt i lägenheten.
På tv4 visades finalen i Talang 2008. Vinnare blev 10-åriga Zara Larsson som sjöng Celine Dion´s "My heart will go on".
Visst, det var vackert, pampigt, begåvat och alla andra superlativ som redan haglat över den lilla, lilla tjejen. För hon är faktiskt liten och det är nu min poäng kommer; varför låter man 10åriga barn ställa upp i tävlingar där de över en natt blir kända och vips får 500 000 kr insatta på sitt lilla, lilla barnsparkonto? Varför låter man hennes små, små ögon plågas av vindmaskiner och hysteriska stylister som sminkar över hennes barnsligt söta sommarfräknar? Varför låter man henne utsättas för Bert Karlssons bisarra ironiskämt som knappt en tonåring förstår? Hon får dagen efter vinsten - eller som media gastar: SUCCÉN - skriva autografer, ge intervjuer och likt vilken barnstjärna som helst kommer hennes dagar passera i en ström av kändisskapets uppenbarelse. 10 ÅR. Mitt moralpredikande tänker jag avsluta med kontexten:
Maneger någon?
Åldersgräns någon annan?
2008-05-29 21:24:00 i
Allmänt
Behöver jag nämna att jag saknar honom?
Inget ont mot hans medresenärer, men jag skulle gärna vilja byta plats med dem.
2008-05-29 17:32:56 i
Studentlivet
Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma. En dag då jag erkänner att jag faktiskt är en aning skoltrött. Räknade ut att vi har skrivit ca. 4 hemtentor plus en uppsats denna termin. Snälla universitetet, ge mig en salstenta att gripa tag i. Jag är less på att "problematisera aspekter". Det komiska med att jag erkänner att jag är skoltrött innebär att jag fort slås av min egen insikt: strax efter midsommar kommer jag att längta efter att plugga igen. Jag känner mig själv rätt bra vid det här laget.
Efter oppositionen idag åkte jag och Jessica till stan och käkade lunch vid en uteservering. Solen lyste, människor var glada och vi hade sommarlov. Det roliga är att jag just nu - med en stundande yra, hejdlöst mycket festglada studenter, sommarstämning i stan och tre veckors ledighet framför mig - mest längtar hem till min skog. Jag är lite som Ferdinand ibland; när han luktar på blommorna kramar jag mina tallar. Ja, jag erkänner: jag är en naturnörd, men jag står för det.
Om tre veckor börjar jobbet - dags att ta vara på det ovanstående innan dess. Vi hauuureeeees.
2008-05-28 22:59:08 i
Allmänt
Jag hade ju lovat en liten uppdatering om helgen som kom och gick. Blogg.se har flyttat till någon ny sajt, men nu verkar det fungera. Teknik hit och teknik dit.
Hursomhelst.
Jag och Alexandra fick i fredagskväll den briljanta idén att gå ut. Sagt och gjort cyklade vi ned på stan och gick på Olles. Väl där blev det dans och ni vet.. mingel. Vid halvtvåsnåret fick jag smått panik; jag hade ju en uppsats att skriva som skulle vara inne på måndagen. Cyklade ÖK hem och när jag väl hemma skulle sätta nyckeln i låset upptäcker jag att min väska är borta. En väska som jag satt fast på pakethållaren för att den INTE skulle lossna. Vid det här laget hade jag en panik som inte var av denna värld. Väskan innehöll en tredjedel av mitt liv: Plånbok med samtliga kort (FÖRUTOM KÖRKORTET SOM TUR VAR!), nycklar, Patriks bilnycklar, smink, diverse kläder.. (De två andra tredjedelarna är jag själv och min oumbärliga värld runt om mig bestående av vänner och familj).
Jag, Alex och Fredrik (som jag ringde och väckte upp mitt i natten för hjälp till väskletning, vänner är bra, särskilt en sån som Fredrik!) cyklade tillbaka till stan för att se om jag tappat väskan någonstans på vägen, men icket. Vi ringde till polisen och gjorde en förlust anmälan samt kontaktade spärrservice för att spärra korten. Jag lade mig på Alexandra och Markus soffa för att sova en blund. Deras katter tröstade mig.
Dag två vaknade jag upp med mindre panik. Mamma (som jag också väckte upp mitt i natten) sa att det var lugnt. Alla tappar nycklar och plånböcker någon gång, men det är materiella saker; det går att ersätta. Det är besvärligt men allt går att fixa. Värre hade ju varit om de ringt hem från NUS där jag legat misshandlad, våldtagen eller vad vet jag, menade hon. Det värsta med allt är att jag tappade min plånbok. En plånbok som jag haft i säkert 11-12 år. Jag fick den av pappa när han hade varit i Tunisien.
När Alexandra åkte på jobbet ville jag inte vara ensam. Jag ringde runt till mina vänner och tokgrät och sa att jag är rädd att det är någon dåre som har kidnappat min väska och letat upp var jag bor och kommer och gör inbrott. Jag gick till min morbror med familj där mormor var valpvakt åt deras valp Chessie. Mormor fixade mat till mig och sa som alla: allt går att ersätta. Jag insåg med hennes kloka ord att alla har rätt. Vad är väl en väska mot familj, släkt och vänner?
Elisabeth sa när jag tokgrät som värst att jag hade kunnat bo i Burma, varit föräldralös och haft två sjuka småsyskon att ta hand om. Hennes synpunkt gav mig perspektiv. Hos min morbror fick jag fika och mat och jag tog med datorn så jag kunde skriva på min uppsats som förövrigt kommer att bli det mest lågpresterande jag någonsin åstadkommit. Vid middagstid kom brorsan också dit och vi grillade och körde en kusinfight i kubb.
Dag tre skriver jag klart uppsatsen.
Dag fyra springer jag runt på stan och fixar sju nya kort (GRATIS! Jag lovar; det hjälper att dra snyftarhistorier och blinka lite med ögonen) och nytt smink. Som sagt: Materiella saker man vant sig med. Vad gällande nycklarna så kopierar vi upp nya (hade ju SOM TUR VAR IGEN kopior på samtliga nycklar). Ska fråga Patrik när han kommer hem från USA om vi ska skaffa nytt lås på dörren. Det kan ju komma inbrottstjuvar, om än risken är liten så finns den iaf.
Kontext: Väsktjuvar/inbrottstjuvar är snäppet enklare att tas med än våldtäktsmän och överfallare OCH en väska med ett innehåll som man kan ersätta är värd zero mot min underbara familj, släkt och mina vänner.
Slut på berättelsen.
Ikväll var vi och kikade på det, av många, omdiskuterade fotbollsderbyt mellan UFC och Ersboda. Det var strålande sol matchen igenom, 1800 pers och en stämning som gick att ta på: en äkta derbystämning. Ersboda hade länge matchen i sina händer men tappade den tyvärr till UFC som vann med 3-2.
Sista skoldagen imorgon.
Klart slut.
2008-05-27 20:36:04 i
Träning
Jag hade helt glömt bort hur jobbigt det är att kolhydratladda i två-tre dagar. Det känns som att man äter i stort sett hela tiden. Något jag också hade glömt bort var hur det kändes att vara nervositetskissnödig. Jag hade också hunnit glömma bort hur underbart det är att komma i mål. Jag vill springa igen!
Nu ska jag ta en dusch och sen äta.. för åttonde gången idag.
Vet ni? Det sötaste med våren är alla barn som håller på att lära sig cykla! Jag får så fina barndomsminnen när farfar stöttade mig och min cykel med hjälp av en sopkvast.
2008-05-27 11:15:17 i
Natur/friluftsnörderi
Min lillebror Ludvig är bortskämd med discovery channel science.
I detta nu plågar han mig via sms genom att uppge att han tittar på Survivorman.
Les Stroud är en utav mina största idoler. Tänk om man kunde veta så mycket om naturen och djur som han gör. Jag är helt säker på att man skulle vara en lyckligare människa. Tänk att kunna åka runt om till jordens alla världsdelar och överleva en vecka. Helt ensam. Helt utan mat. Det enda sällskap han har är några kameror, vilka han själv sköter.
Ludvig: Skönt att kunna tvärsappa på Survivorman i pausen.
Jag: Åh. Jag är ju inte bortskämd med discovery.
Ludvig: Haha! Hypothermia! Nu myser han jävulskt hårt i sin improviserade säng av bambublad och samtidigt håller han utkik efter eldmyror!
Jag: Vad var Hypothermia nu igen? Nedkylning va?
Ludvig: Ja. Men det kan lindras av riktigt, riktigt varmt vatten!
Jag: Hot water är Strouds främsta hopp!
En grej till: Helgen har för mig varit händelserik. Både på gott och ont. Mer om det i ett senare inlägg. John Blund vill konversera med mig i drömmarnas land. Bon nuit!
(Detta inlägg skulle egentligen publicerats igår, men eftersom blogg.se led av tekniska brister under gårdagskvällen publiceras det nu under morgonen. Såja.)
2008-05-22 14:40:34 i
Allmänt
2008-05-21 16:51:10 i
Musik!
Jag fascineras alltid av mig själv. Ibland kan jag ha perioder då jag bara lyssnar på samma musik. Under ett tag i gymnasiet lyssnade jag bara på Kristian Anttila i två veckors tid. Enbart. Nu har Kristian kommit tillbaka i mitt liv. Han kan få stanna ett tag. Han är bra på att fånga orden.
PARIS
Det sa; stopp
Orden löpte som krokar genom min kropp
Jag satte eld på kartorna och breven, kysste sagorna farväl
Du sa; stopp
Muren restes och golvet öppnade sin famn
Jag gav min framtid till en snurrande kompass som sände mig iväg...
Så hörde du...
Det är jag som är bränderna i Paris
Det är jag som är skotten i Turin
Det är jag som är viljan och vinden och inget rör mig
Det är jag som är drömmen om Amerika
Det är jag som är arvet i Spanien
Det är jag som är viljan och vinden men fann inget mod när jag ville be dig bli kvar...
Jag sa; stopp
Ändå hoppet och glömskan bröt sig ur mitt grepp
Kanske var det slumpen eller ödet eller kanske bara jag
Jag bad; stopp
Ändå skulden och svärtan bröt sig in i mig
Kanske var det slumpen eller ödet eller kanske bara rätt...
Så påminn mig;
Det är jag som är bränderna i Paris
Det är jag som är skotten i Turin
Det är jag som är viljan och vinden och inget rör mig
Jag är där när det smäller i Washington
Jag såg på när Stockholm gick upp i rök
Det är jag som är viljan och vinden men fann inget mod när jag ville be dig bli kvar...
Så jag for tillbaks i tid och över ocean
Störtade sida upp och sida ner efter svar
Fann en kravlös vän i tystnaden och apatin
Satte mitt sista hopp att nå dig till en melodi
som lät ungefär såhär...
2008-05-21 14:16:06 i
Musik!
Äntligen har jag kommit på vad jag ska lyssna på under uppsatsskrivande, tentapluggande eller allmänt tankeknölsgnuggande; Sofia Karlsson. Hennes stämma lugnar mig under de värsta vredesutbrotten över diverse huvudbryn i studerandet. Åter till skrivandet. Jag bjuder på en bild. Hon har ju, förutom en magisk röst, en otrolig utstrålning också.
2008-05-20 23:51:30 i
Allmänt
Har umgåtts med Alexandra och Markus ikväll, har saknat dem nu när jag har varit hemma i Vilhelmina. Eller hem-hemma. Vilhelmina och Dalasjö är hem-hemma och Umeå blir faktiskt mer och mer hemma nu också, vilket känns skönt. Ikväll har vi snackat och tagit det lugnt. Jag har fått min försenade födelsedagspresent av Alexandra. Hon har nyligen börjat jobba på pärlbutiken i stan och har gjort en massa fina smycken till mig, med betoning på en massa! Det tackar vi för ;) Om Alexandra hade varit ett ordspråk skulle hon ha varit "Ska det va, så ska det va!" Nu har jag smycken för en livstid framöver. När jag skådat smyckena klart var det naturligtvis dags för en traditionsenlig tidningsbytarstund. Jag och Alex är ju båda intresserade av inredning och lånar alltid tidningar mellan varandra. Jag lånade en hel massa och packade ned tidningarna i en "påse som skulle hålla". När jag kommit halvvägs ned för trappan så spricker påsen och alla 28 tidningar och smyckesaskar åker ut över marken och sprider sig runt om i ett vackert mönster av otur.
När vi under kvällen satt och snackade om något utbrast plötsligt Markus:
Jag är sugen på kött!
Jag och Alexandra instämde. Coop stänger om 10 minuter, tänkte vi och med det helt kopiöst galna suget efter kött åkte vi med bilen i ilfart till Coop för att uppehålla personalen i några minuter till.Väl hemma igen startade vi upp grillen och grillade köttet och majsen. Vi kände oss som grottmän. Kanske inte så traditionsenligt att bli sugna på att grilla klockan 22 på en tisdagskväll, men som min storebror skulle ha sagt: Traditioner är till för att brytas!
2008-05-20 14:59:44 i
Allmänt
Mail av pappa:Hej Stjärnöga!
Grattis på Karolinadagen!
Jag tycker för närvarande lite synd om min pappa. Jag lånade nämligen hans lammullströja som han köpt på Irland förra veckan och nu luktar den
säkert parfym. Pappa gillar inte parfym. Dessutom hann vi inte med vår sedan länge planerade Bo kaspers-kväll. Vad är detta?
Sju veckor och ingen jazzkväll. Pappa: jag lovar dig att vi nästa gång jag kommer hem både ska hinna med lite skogsröjning, Bo Kaspers-kväll samt diskutera huruvida jag får låna din tröja eller ej.
Det kommer ju en julafton om cirka ett halvår. Kan ju önska mig en liknande tröja då? Vad säger du lillpappa?
2008-05-19 17:07:17 i
Musik!
Det är som bekant måndag idag. Måndagar är bra dagar för musiktips. Liksom ett alternativ till att dra igång veckan.
http://www.youtube.com/watch?v=liTd4qRm1Is Lyssna. Jag lovar; ni blir inte besvikna. Ni behöver kanske inte lyssna på alla 9 minuter och 38 sekunder. Men varje sekund behöver sin minut att vila i.
2008-05-19 16:38:43 i
Allmänt
Jag och Emma (Vikingsdotter denna gång) snackade för några veckor sen om olika kundtyper. När hon jobbade på JD i London fick hon utstå flera olika såkallade "kortdragningar" och 95 % av dem var felaktiga vilket ledde till att en viss irritation började sprida sig i Emmas annars så vänliga ådror. Jag förstår henne. Idag på stan var det en kvinna framför mig i kön som kritiserade ALLT. Betalningsapparaten där hon skulle dra sitt GAMLA kort, priserna, storlekarna, servicen.. Hade jag varit på dåligt humör idag hade jag passat på att utnyttja mitt rätt så välfyllda ordförråd när det gäller utskällningar. Dock har en annan kundsituation lyst upp min dag, så jag var på för bra humör för utskällningar. Den andra kundsituationen utspelade sig på Låssmeden. Ni som känner mig vet att jag inte är något stort fan av att kliva in i diverse affärer/butiker/företag där verksamheten cirkulerar kring något jag inte vet någonting alls om. Låssmeden hade dock en bra service och gav mig dessutom ett kraftigt rabatterat pris efter att jag hade blinkat lite med mina ögon och klagat lite över min sambo som slarvat bort tvättnyckeln. En annan verksamhet jag hatar är IT BRANSCHEN. Finns det något tråkigare? När min dator kruppar åker jag iväg med den till närmsta datorsjukhus och jag hatar it-folk som ej kan förklara felet utan att använda diverse obegripliga datatermer. Jag är på dem och försöker göra mig förstådd på mitt enkla, svenska språk men de envisas ändå med att använda sitt översittardatorspråk. Jag tror i allmänhet att jag är en rätt trevlig kund. Dock körde jag rätt mkt med en snubbe som fick springa runt som en galning när han skulle hjälpa mig i jeansprovningen.
2008-05-18 19:09:41 i
Träning
För det första: Det var sandigt.
För det andra: Det var blöt (och därmed tung) sand.
För det tredje: Det var råjobbigt.
För det fjärde: Det var kul!
För det femte: Det var hinderbanan på 120-området.
Initiativtagare: Jessica.
Deltagare: Jag, Jessicas jobbarkompis Johanna och slavdrivaren själv; Jessica.
Mer militärträning behövs!
2008-05-16 13:49:15 i
Studentlivet
Sju veckor har passerat. Sju veckor av planeringar, lektioner, intervjuer, enkäter, skrivande, erfarenheter, tips, lärdomar, skratt, kämpaglöd, haikudikter, marathondikter, novelldiskussioner och lite prat om annat än lektionsinnehåll också, men sånt behövs alltid (när man har tid! ;) )! Det finns ännu en faktor som har, gemensamt med de jag ovan redan nämnt, gjort dessa sju veckor till riktigt bra veckor. Nämligen eleverna! Det är eleverna jag ska jobba tillsammans med i framtiden. Och det är eleverna jag undervisat under dessa sju veckor som har givit mig hopp för framtiden. (Nu blev jag dramatisk, men det får ni ta). Det finns stunder som kommer och går. Stunder då man känner sig världsbäst och stunder då man känner sig som en i mängden som tävlar att bli lite mindre mellanbeige. Jag har en plan för de mellanbeiga stunderna; jag ska läsa elevernas utvärderingar om min insats här på skolan. Vissa ska jag nog rama in så jag ser dem varje dag. Varje chans till ett steg närmare kategorin "världsbäst". Jag fick en blomma idag också! Och fika! Och kramar! Och dikter upplästa till mig! Snacka om lilla julafton. Läraryrket är ett bra yrke.
2008-05-15 11:27:53 i
Studentlivet
Min gamla klasskompis Daniel, från lyrik- och dramakurserna på universitetet, har flyttat hem till Uppsala där han numera pluggar engelska.
Daniel // ELLKAY || http://202things.blogspot.com säger:
vet du vem jag ska se live ikväll?
Carolina säger:
Nej, vem då?
Carolina säger:
Daniel // ELLKAY || http://202things.blogspot.com säger:
Jason Mraz
Carolina säger:
ÄR DU SERIÖS?
Daniel // ELLKAY || http://202things.blogspot.com säger:
Japp!
Carolina säger:
DU ÄR INTE MIN VÄN LÄNGRE
Carolina säger:
ÅH
Daniel // ELLKAY || http://202things.blogspot.com säger:
han kommer till Stockholm ikväll
Carolina säger:
RING MIG NÄR HAN LIRAR, VALFRI LÅT
Carolina säger:
jaaaaa! jag vill också se honom!
Daniel // ELLKAY || http://202things.blogspot.com säger:
du om någon vet ju att jag har varit Jason Mraz-fan i flera år - innan han blev känd i sverige
Carolina säger:
Jaaa! Hahaha, jag minns när vi följdes från univ. en eftermiddag och du gick och sjöng massa låtar av honom! Det var tider det! Hahaha, vår musikal, minns du?
Haha. Som sagt. Universitetstiden är underbar (och det hade ju varit rätt nice att befinna sig i Stockholm ikväll och se herr Mraz välkomna mig till sin spelning). Nedan finns bilder att skåda. Uppbåd, föreställning och redovisning av dramaprojektet som gick ut på att sätta ihop en teater, alternativt musikal, av tre redan befintliga manus. Det blev lite Bergman, lite brats, lite hiphop, lite 1800tal, lite flygvärdinna, lite Persbrandt, lite Shakespeare och lite mer.
PS: Förlåt för kvalitén på bilderna. Det är inte lätt att fota i en mörk dramastudio.
2008-05-15 09:45:04 i
Allmänt
Jag har ett hemligt projekt på gång. Som vanligt när det gäller saker jag inte har full koll på måste jag ta till min oumbärlige (och extremt kunnige) vän Fredrik.
Carolina säger:
var ligger det?
Carolina säger:
hur lång tid tror du det tar?
Carolina säger:
ska man ta med sig bilderna på skiva eller på usb minne eller så?
Carolina säger:
har de nån hemsida?
Carolina säger:
var ligger den?
F i E n D säger:
LUGN!
Carolina säger:
hahahahaha
Carolina säger:
vill bara att jag ska hinna innan han kommer hem
F i E n D säger:
http://www.proprint.se/
F i E n D säger:
http://www.hitta.se/ViewDetailsPink.aspx?vad=foto&var=ume%e5&Vkiid=QHUQeWKyc3vebVXlwlFS9g%3d%3d&Vkid=14248405
F i E n D säger:
Du är som en uppskruvad ekorre med koffein pumpandes i blodet...
2008-05-14 15:28:20 i
Allmänt
Bilder från resdagboken. Nu är de i San Diego.
2008-05-14 15:19:42 i
Allmänt
För 5 år sedan: Var jag 16 år och gick sista året i grundskolan. Nian var ett underbart år, men också ett år då jag upptäckte vad stress var. Jag tävlade med min ponny och bestämde mig för att endera flytta och gå musikestet eller gå gymnasiet hemma och fortsätta med hästarna.
För 3 år sedan: Gick jag andra året på musikestet vilket var en rätt händelserik period på gott och ont. Skolan gick bra och jag lärde mig mycket om mig själv. Lärarna peppade mig och jag gick i en klass med människor som inspirerade mig. Jag övade på att bli polare med lirare som Schönberg, Chopin, Schubert och Mozart såklart. Jag fick ett helvetiskt magsår och medicin mot det. Bodde i världens mysigaste lägenhet med gångavstånd till det mest väsentliga. Min lägenhet var the mötesplats med traditionsenliga efterfester på taket med utsikt över älven.
För 1 år sedan: Hade jag avverkat mitt första år på lärarutbildningen. Ett år av nya ord, nya människor, knepiga människor, underbara människor och människor man aldrig riktigt kom underfund med. Studentlivet var, är och förblir väldigt underhållande även under de mest hektiska tentaveckorna. Tröttnade vi drog vi och lirade i ensemblesalen eller så snackade vi dagsaktuella ämnen av diverse natur. Jag var också fodervärd till en fantastisk schäfertik vid namn Bia som numera bor i Stockholm där hon utbildas till sökhund av Försvarsmaktens hundtjänstenhet.
För 3 månader sedan: Hängde jag mycket på IKSU (vilket jag har saknat nu när jag har varit 24 mil från BP, TC, BB, FUNK och diverse underbara instruktörer, MÖRDARBARBRO OCH ELVIRA t.ex, misströsta ej - jag kommer tillbaka nästa vecka - jag lovar!) Jag pluggade litteraturhistoria parallellt med språkhistoria och var lite förvirrad, sådär allmänt.
Igår: Vaknade jag hos Emma där jag sovit över. Jag åt frukost med hennes syskon och Idas pojkvän Simon. Gick till skolan och rättade 30 uppsatser och blev ägare till ett par ögon som gick i kors. Jag träffade Johanna på kvällen och vi pratade i 3 timmar non stop. Hon lärde mig lite om livet som same. Hon har ju kärat ned sig i en same, det är nog årets kärlekssaga! :) Jag pratade på om mitt skrivande och mitt liv och vi hade en allmän uppdatering sådär. När kvällen började bli sen åkte jag hem, lyssnade på Kings of Convenience och höll på att köra på några renar. (Det kanske var Johannas pojkväns? Och nej mamma, det var inte så farligt som det låter, det gick bra! ) När jag kom hem åt jag två nybakade bullar som min lillebror bakat (!). Senare skulle jag sova, men jag var uppe i varv. Sov oroligt och drömde om att Emily och Jocke hade skaffat en svart, ilsken mördarkatt som anföll mig och de vägrade stänga in den när jag var där och hälsade på.
Ikväll: Ska jag laga en god middag till familjen för att sedan åka och hälsa på Emily, Jocke och Nikki. Måste undersöka om de skaffat en mördarkatt eller ej. Jag har ju en bitterljuv tendens att kunna drömma drömmar som senare visar sig bli verklighet.
Imorgon: Ska jag intervjua den sista läraren under denna praktikperiod, putsa lite på uppsatsen, få en skiva av Emma och packa ihop mina saker inför lördagens färd tillbaka till Umeå.
Om 1 år: Har jag avverkat mitt tredje år på lärarutbildningen och har förhoppningsvis biljetter till Brasilien, alternativt Filippinerna där jag vill besöka mitt och mina syskons fadderbarn.
2008-05-14 08:16:40 i
Allmänt
www.kanal5.se/frusna För uppladdningen inför ikväll tänkte jag.
2008-05-13 15:13:03 i
Texter/dikter
Dagens antologitips: Niklas Rådström "Om att komma tillbaka till dikten". Jag har läst den. Jag har inte kommit tillbaka till dikten. Jag har inte ens kunnat formulera ihop några förbaskade små ord sen detta:
Ett Haikumarathon ursäktat i förväg.
2008-04-14
Sänglampan lyser
över orden som präntas
nu när jag skriver
glömmer att släcka
innan mina ögonlock
bara stänger av
hejdå, min onsdag
imorgon kommer din bror
en vanlig torsdag
visst räknar jag tid
precis som du räknar den
tar jag fel kanske?
säg till i så fall
"Typiskt svenskt" tycker du nu
liksom ursäktat -
sådär i förväg
jag ska sluta med det nu
börja ta för mig mer
okej, ett försök;
jag vill hålla om dig nu
och tvinga dig att
räkna till just sju
för tiden tickar iväg
och på sju veckor
vill jag hinna ses
i alla fall nån timme
för att säga hej
för att vara kvar
och för att diskutera
om precis just det -
som faller oss in
och det som lockar just då
vad vill du göra?
Jo. Exakt så var det då. Kanske kvarstår besvikelsen fortfarande. Jag måste ta tag i skrivandet igen. Just det faktum att skrivandet tillhör kategorien av skapande konst upprör mig och får mig att ta till ord som hata. Ja, jag hatar att man måste bli tilldelad gåvan inspiration för att kunna producera, kunna skriva och kunna skapa. Det är en gåva, - liksom musik, konst, film och all form av skapande - att ha förmågan att kunna hugga tag i en liten pyttegren för att sedan skapa ett stadigt träd. Det är eftermiddag. Klockan är 15.11. Jag skyller allt på klockslaget.
2008-05-12 22:44:04 i
Träning
Jag och min vän Emma, alltså London-Emma, (som iofs är hemma nu, men ändå; vi har ju haft en tradition här på min blogg att specialnamnge mina Emma-vänner, de är ju tre stycken, nog med lång mening och satsradningar) har varit ute och sprungit strandpromenaden fram och tillbaka till Lövliden, det var mysigt.
... Eller. Mysigt var fel ord. Det blåste kalljävlaherkestokblåst från sjön och de isande vindarna rev i kinderna. Men vi höll ut. Vi är ju lappkärringar trots allt! När vi satte oss i bilen igen för att åka hem och stretcha mötte vi Johanna och hennes mamma Eva. Johanna flyttar in i sin sommarlägenhet lagomt till första dansgalan och då vankas det rosé mina vänner. Det vankas god mat, mycket dans såklart och ja.. Vilhelmina. Man blir lätt hemkär när man varit hemma länge och insett att Vilhelmina faktiskt är rätt charmigt. Nu sitter jag vid Emmas dator och tangenterar och ska passa på att delge er min pinsamma kommentar vid Statoil tidigare under kvällens lop.
Jag och Emma fick i uppdrag att åka och köpa lite mjölk. Vi drog igång musiken och taggade (redan nu) till den kommande sommaren. Väl framme vid Statoil insåg jag att Johannas balkong vetter rakt mot - vad som kommer att skådas den 7:e juni; Vilhelminas legendariska STATOILKÖ - jag utbrast detta högt och insåg pinsamheten i det hela. Jag menar Hell´s kitchen och White room; vad är det?
2008-05-12 08:34:45 i
Allmänt
Jag och min vän Emily
www.duagava.blogg.se, och jag hade en tradition under högstadiet. Traditionen gav oss träning till magmusklerna på grund av de oräkneliga skrattattacker man fick när man på julafton äntligen fick läsa hela brevet. Både jag och Emily skrev minst en sida varje dag i december. Breven blev alltså minst 24 sidor.
I söndagskväll fick jag ett sms av Emily:
"Jag har precis läst igenom alla julbrev. Jag har kramp i magen av skratt. Det var väldigt mycket tjat om min lucia-natt med HP. Och så fick vi ta del av att censur censur hade 24 rätt av 24 möjliga på ett sexualkunskapsprov! I år måste vi skriva julbrev!"
Som ni kan se är detta oerhört mycket internhumor oss emellan, men det gillar vi!
Att starta upp måndagen med en komisk kommentar i min blogg av ovanstående vän var också ett tillfälle till skrattattack. Frågorna kvarstår fortfarande: Vem var "Typen"? Vem var "Schweiz"? Åh. Älskade högstadiet.
Jag skulle kunna ge 1000 kronor (Ja, jag är ju student, ingen miljonär) för att uppleva en vecka i åttan. Tänk er 14 år, kunna skratta till exakt allt, allt är pinsamt, leka "spanarleken" i matsalen, skriva noveller, skriva "dagens", ja jag skrev "dagens" redan då! Komma på kryptiska smeknamn till alla på hela skolan, skratta åt diverse lärares Lunarstormsidor, gå till Bosse, handledaren, och insistera på att vara med i killarnas idrottsgrupp för att tjejerna aldrig "tar i", tävla med klassen om vem som hade flest rätt i nutidsorienteringen "SO-12an", sjunga i kören, leka att man var bäst i ämnet teknik i sjunde klass, få spela fotboll med grabbarna, vinna i 60 meter över diverse manliga klasskompisar, hålla handen för första gången, tycka att killar som har stickade vantar är det sötaste som finns.. Ja. 14 år. Det var en fin ålder. Haha. Måndag nu. Dags att styra upp en uppsats, rättning av 30 uppsatser och 16 novellanalyser samt avverka några lärarintervjuer.
2008-05-08 11:00:39 i
Allmänt
Under hemresan i söndags stannade vi i Näsåker hos min morbror med familj för att fika. Mamma lånade min telefon för att ringa till Roger för att meddela hur lång tid vi hade kvar, och på tal om tid kan jag här lägga in en liten anekdot: Min pappa är en jäkel på att hålla tider när han kör bil. Ringer man och frågar var han befinner sig och hur lång tid det tar innan han kommer hem så kan han exempelvis säga "8 minuter!". 8 minuter senare, (på klockslaget) svänger han upp på garageuppfarten. Åter till kontakterna i telefonboken.
Mamma ringer till Roger.
- Roger!
- Ja, hej! Nu har vi just lämnat Sundsvall!
- Okej?
- Ja, så då är vi hos er om ett tag!
- Jaha?
- Ja, vi ses, hej!
Mamma efter att hon lagt på: Det där lät inte som Roger.
Jag: Jamen, jag känner ingen annan Roger än morbror Roger!
Mamma: Okej.. han kanske var nyvaken eller något då.
När vi väl kommer fram till Roger, Åsa och Oliver frågade mamma Roger om han sovit när hon ringt.
- Va? Sovit? Du har inte ringt?
- Men vem var det jag ringde då? Carolina? Känner du någon annan Roger?
- Va? Nej.. jag gör inte det!
Ludvig tar saken i egna händer och kollar upp numret på allas vår detektivsajt hitta.se.
Vi får reda på vilken Roger det är som "vi ska komma till snart, vi har lämnat Sundsvall nu!" och det är som ni nu märkt INTE min morbror Roger. Den stackars Roger som blev uppringd var en gammal klasskompis till mitt ex under gymnasiet. En Roger som jag kanske ringt EN gång för att klura ut var klassen befann sig om man inte fick tag i någon annan ur klassens sällskap. Man ska inte ha nummer på sin telefon som man aldrig ringer och speciellt inte om man glömt bort vem innehavaren till numret faktiskt ÄR.
När jag köpte denna telefon i maj förra året tänkte jag att jag bara ska ha kvar de nummer jag faktiskt regelbundet ringer, vilka inte är fler än kanske 15, högst 20 nummer. Dock tyckte jag att det var bekvämare att bara kopiera över alla nummer från den gamla telefonen, så därför får jag nu ha en telefon med kontakter som:
Feffe Vattenpipan
Markus Avesta
Fredrik Pellbo
Robert Speedway
Värmlänningen
Pingu
Poeten
Erik Filminsitutet
Vindrickarn!
Nån på bygg? (Ja, kontakten är formulerad så i telefonboken).
Perrrrkulla
Nämforsen
HJ:s original
Björkvägen (de som bodde där har sålt huset och flyttat).
Och såklart: ROGER.
Dessutom har jag kontakter som i telefonboken står under epiteten "Luke Skywalker", "Iddemarre Thörre" och "Alter ego". Men de fina namnen har tre av mina bästa vänner fått, Emma S, Idamari och Emily och de tillhör de 15-20 nummer som får stanna kvar.
När jag lix är inne på dessa telefonkontakter kan jag berätta ytterligare en anekdot som utspelade sig någon gång under våra klassfester. Min telefon, som låg på bordet ringde, och Olof gav den till mig med frågan:
"Varför heter Patrik något så tråkigt som Patrik M?"
"Jag vet inte.. haha, det blev bara så när jag la in hans nummer och sen har jag inte brytt mig om att ändra"
"Jamen, du har ju.. få se.. tre Patrik till! Patrik S, Patrik B, Patrik K! Carolina, tänk om du är med om någon olycka eller något och så ber du någon att ringa till Patrik; ja, vem fasiken ska de välja? Döp om honom till THE Patrik!"
2008-05-08 10:07:01 i
Allmänt
2008-05-07 15:49:37 i
Allmänt
Åsa, handläggaren på Försvarsmakten nere i Märsta, ringde mig nyss och berättade att de nu bestämt sig angående Bia. De visste i och för sig nästan redan när hon klarade grundtesterna att hon skulle gå emot sök och nu är det bekräftat. Hon kommer att utbildas från och med nästa vecka till att bli en
sökhund mot området "vapen och ammunition". Åsa skvallrade också lite om att de hade pratat om mig, haha! Måste överlägga med min käre sambo om vi ska satsa på en vovve till så småningom, isf kanske det blir en redan färdigutbildad avelstik. Vi får se. Tiden får utvisa. Jag känner ingen stress. Känns skönt att erbjudandet finns kvar. Först vill jag ha Patrik lite för mig själv en stund innan någon hund får komma och knacka på.
Snart ser ni kanske Bia på nyheterna där hon toksöker efter illegala saker när det visas krigsbilder från något härjat land. Häftigt ändå. Gå från en lillodåga till snart utbildad tjänstehund. Jag vet, jag kanske tjatar, men jag är stolt. Jag känner mig som en mamma som är på skolavslutning..
2008-05-07 15:22:44 i
Inredning
Ungefär nu har Patrik spenderat ca 6 timmar i flyg. Ungefär 8 timmar kvar om man räknar mellanlandningen i NY för att sedan flyga vidare till Las Vegas. Han ska på en fem veckor lång roadtrip genom väl valda delar av USA.
I måndags ringde Patrik mig när jag satt mitt uppe i ett djupt samtal med Emma och Emelie.
- Nu har jag köpt 8 stycken blommor till balkongen! De är stora och de ska klänga, tänk dig som en djungel!
- Okej, vad kul!
- Ja, och blommorna går i färgkombinationen rosa, lila, vitt och silver!
Det ligger något vilsamt och intressant över killar som använder sig av ordet "färgkombination".
Ytterligare ett exempel på när män visar upp sin estetiska ådra:
En gammal klasskompis jag läste två kurser med i våras gifte sig i somras och hade sedan länge planerat att bröllopet skulle gå i ett rosa tema. När hon och hennes blivande man kom till kyrkan för att planera diverse kreationer frågade prästen:
- Vilken nyans av rosa hade ni tänkt er?
Heder. Fram för mer män med estetisk inblick. Det är sexigt!
2008-05-07 11:50:39 i
Allmänt
Emelie och Emma.
Min måndagseftermiddag och kväll tillbringade jag på löparstigen hos ovan nämnda familj. Emelie var också uppe på besök från Hudiksvall, det är alltid lika roligt att träffa henne! :)
Under middagen drogs många så kallade "one liners" av familjens yngsta medlem vilket ledde till mycket skratt.
Att umgås med denna familj är underhållning av hög klass, det gillar jag!
2008-05-07 11:43:30 i
Allmänt
Idag är jag på bettet. På fredag blir det redovisningar och prov så det står härliga till. Vad är det för uttryck egentligen? Va? "Så det står härliga till" ?! Hm. Vid närmare eftertanke väljer jag att kategorisera det till dagens ändamål för huvudbry. Punkt för det. Vad gällande den stundande helgen så kommer Jessica och hälsar på! Misstänker att hon kommer att väcka mig halv sju varje morgon med ett fruktansvärt och äckligt morgonpiggt: GODMORGON!
("Och god förresten, vad är det som är så gott med den?" som den girige mr Scrooge skulle ha sagt det. Men för att undvika att komma på snedspår i detta inlägg bryter jag av med en ytterligare parantes) Så.
Hursomhelst. Det ska bli roligt att Jessica kommer. Jag har saknat henne. Till och med när hon är oförskämt morgonpigg. Trots allt är jag ju också rätt morgonpigg, när jag vill och när det väntas något utöver det vanliga under dagen.
2008-05-05 15:44:50 i
Studentlivet
http://www.metro.se/se/article/2007/12/06/20/4423-42/index.xml Skön lirare den där Raman. I mitt fördjupningsarbete under praktiken skriver jag om betyg och bedömning i svenskämnet.
Under bilresan hem igår läste jag en bok om just detta, eller snarare
hur man ska göra
för att få ett bra betyg, se artikellänk!
2008-05-05 12:19:10 i
Allmänt
Okej. Detta kanske man inte får tala högt om, men det bryr jag mig inte om. Min tremänning Patrik ska högst troligtvis åka till OS i Peking i år! Allt beror på om Mattias (ryttaren Patrik jobbar för) håller sig ovanför 70 % av den totala bedömningen vid ett par kvaltävlingar till. Under vistelsen i Dalarna fick vi sedvanligt besök av mammas kusin Åsa som har tre barn (Frida 25, Patrik 24 och Emelie 22). Alla tre barn har ridit och tävlat ända sen de var små. Patrik jobbar fortarande med hästar men har förflyttat sin oerhörda kunskap och sitt aldrig sviktande engagemang till Tyskland där han nu jobbar hos en kvinna vars farfars far uppfann hastighetsmätaren. Ni förstår att det handlar om riktigt mycket pengar i den familjen, vilket Patrik glatt tar del av.
Jag älskar att träffa mina släktingar i Dalarna och prata hästar, hästar och åter hästar.
Patrik och någon av alla hästarna på gården. Kan inte låta bli att vara en stolt släkting :)
Det är svårt att fota taxvovvar som springer runt som galningar!
