Blåsippor i vårljuset.

Titta på de andras bilder i månadens fototema:

Evelina, Anna, Penélope, Nathalie

Ikväll har mina fantastiskt duktiga elever spelat och sjungit på Musikskolans Vårsoaré och nu är jag så adrenalinstinn och stum av beundran så jag bestämmer mig för att sova och skriva imorgon istället. Bilder kommer även, mästerfotografen mamma satt i publiken nämligen! Hon har även fått testa på roddarlivet. Musiklärarjobbet innebär ju faktiskt inte bara att gotta sig i alla "åh, vad duktiga ni är som gör detta för eleverna och vad bra ni övat" (och få piggelin-glass av sina sångelever!) utan det är en hel del tung roddning och slitsamt meck också - det kanske man inte tänker på - men bakom varje tre-minuterslåt ligger det oceaner av tid och förberedelse.

Har så mycket på jobbet just nu och jag tar mig igenom det genom att tänka att jag är ledig i 9 veckor i sommar. Kommer att skriva om det här läsåret senare, vad det har givit mig och vad det har lärt mig. På onsdag har vi Vårsoaré med Musikskolan och jag undrar, hur ska jag kunna spela och sjunga när jag kommer att gråta mig igenom alla hejdå:n? En av mina elever skriver egna låtar och hon ska framföra en av dem på Vårsoarén och en på Examen den 12 juni och under året har vi musiktipsat varandra löpande och i förra veckan fick jag ett mail:

Visst kommer vi att fortsätta att skicka listor till varandra även när jag börjar gymnasiet? Du har grym musiksmak!

Än är jag inte avdankad på "gamm-bita"!

Även om detta år har varit fantastiskt på många sätt så längtar jag otroligt mycket till sommaren just nu. Tror det slog till efter försmaken i helgen. I augusti förra året bloggade jag om vad jag ska göra denna sommar när ledigheten kommer slingra sig kring min vardag som ett skönt töcken. Jag ska skriva ut listan, sätta den på kylskåpet och sedan bocka av varje punkt!

- Ställa klockan på halv sex, tänka "Bara en minut till" och sen göra verklighet av tanken och sova många minuter längre.
- Ta spontana nattbad.
- Ta morgonbad efter springning i stugan.
- Äta långa frukostar och läsa favoritböcker med flera hundöron.
- Gå superlånga hundpromenader och stanna till vid sjöar för svalka.
- Äta storebrors goda luncher och sedan ligga på sofflocket i stugan och lyssna på sommarpratarna i p1.
- Laga nya och goda recept.
- Bjuda in alla fina personer på middagar och luncher och frukostar och kvällste och eftermiddagssaftkalas och allt!
- Måla om möbler ute på gården i Dalasjö.
- Plocka hjortron med Anna.
- Hänga ute i Boviken med Johannes och åka båt och sola och pussas på klippor vid havet.
- Gå på kopiöst många loppisar med mamma och mormor.
- Plocka kantareller i Fullsta.
- Hälsa på Lillan och fylla en korg med äpplen.
- Ha gitarr-på-gräsmattan-kvällar!
- Anordna sova-över-i-Dalasjö-helg där inträdet är minst en bra och lagomt skrämmande spökhistoria att berätta när sensommarmörkret faller på och dimman stiger.
- Galoppera över ängar!
- Pussa på alla bebisar och småbarn jag känner.
- Fiska med Ludvig och bli halvt ihjälbiten av "sviarn".
- Skriva mycket, lite nu och då.
- Hänga i Umeå med fint folk och käka mjukglass med benen dinglandes nedför broräcken.
- Vara ute på Norrbyskär med Sabina och barnen, plocka blommor och göra kransar.
- Gå på ett havrefält som skördas och åka med i traktorn.
- Dricka gott mormor-te i stugan och känna hur augustis slut kryper allt närmre inpå.
- Sova på loftet i stugan och vakna av spöregn mot taket och tänka "Skönt, då kan jag läsa en hel dag!"
- Åka till Holmön och Visfestivalen!
- Åka till Urkult som förr i tiden, bo hos mormor och äta för mycket svarta vinbär och gröna krusbär.
- Hälsa på Elisabeth i Drängsmark och sitta och prata länge, gosa med Silver och se hur fågelmamman som bygger bo i gäststugan flyger omkring för att vakta ungarna.
- Vakna och tänka "Idag har jag inga som helst planer".
- Plocka blåbär och göra blåbärspaj till de som är snabbast till fikat.
- Alltid ta med ett munspel var jag än går.

Här sitter jag på huk och rensar ett av mina land. Gunder cyklar förbi. Marianne går längs vägen. Lena kommer  och går längs gräsmattan och hälsar på. Håkan kör sin traktor och förbereder utbyggnad. Lovisa vaggar Oskar till söms i vagnen och jag frågar om de vill komma över på fika om en stund. Patrik och Evelina cyklar förbi och leker en stund med Imra. Mamma koppeltränar Imra. Pappa fixar staketet. Ludvig går förbi och frågar om något skolarbete. Från Karl-Johan och Kerstin hörs hammarslag eka över sjön. Det här är mitt Bullerbyn. Jag kan inte beskriva min kärlek till denna plats för det ryms inte här. Det finns i mig och jag hoppas det syns.

Det har hänt en hel del uppe på backen det senaste året. Jag flyttade in i farmor och farfars hus i augusti. Viking flyttade till ett ålderdomshem så hans dotter Kerstin och hennes Karl-Johan flyttade hem och nu byggs det för fullt. Farfars kusin Ragnar gick bort för ett tag sedan och hans hus med Dalasjös bästa läge blev till salu. Jag var rädd att någon tysk jägare skulle köpa det för skogens skull och vara här och jaga max 2 veckor/år, men så blev det inte! Det blev det bästa tänkbara: ett ungt par med en liten son på ett år köpte huset med skogen, flyttade in och även där byggs det nu för fullt.

Jag läste någonstans att bra grannar är något av det bästa man kan ha och äntligen förstår jag innebörden av det.

Här ska jag sitta och dricka mitt morgonte på sommarmornarna när väggdammet yr av byborna som åker till jobbet.

Stolen är från 40-50talet någon gång och min gammelfarmor har suttit på den i många herrans år och sedan dess har den stått i lagårn. Den är kanske i skabbigaste laget med sin avflagnade färg. Får se om jag åtgärdar det - annars tycker jag att den turkosta/mintgröna färgen är fin mot det av väder och vind nötta träet. Lådan är en gammal en som jag målat vit. Om ni ska plantera i gamla lådor/kärl av något slag - glöm då inte att göra dräneringshål i botten så överflödsvattnet kan rinna ut!

Sammanfattning av dagen: Uppstigning 07.00, stadig frukost, bilen till en skogsbilväg, ett mördarhygge och ett hygge som jag aldrig vill se igen (jag tänker glömma det nu i skrivande stund) 23 000 plantor, en älg och två nyfödda kalvar i en skogsglänta, en redig bonnabränna, stenrös och gammris (orsakade ex antal svordomar från min sida), god lunch i solen med klubben, vattentorka, plantköttning, sköna bastufötter i gassande sol och helvetiska backlutningar...

Allt detta får man en dag med Dalasjö IK! Nu kan vi ställa till med en redig fest den 18/8 när klubben firar 70 år!

Foto: Evelina

Började skratta när jag såg detta i min hall. ALLT är matchat i grått, grönt och vinrött och jag har inte ens tänkt på det. Råkar helt enkelt gilla de färgerna bara.


Jackan är jättegammal och jätteälskad. Väskan är farfars gamla kartväska, baskern är ett loppisfynd och nyckeln är rostig och hittad nånstans här i krokarna. Hyllan är från Ingmar, bästa affären i Skellet och tapeten är Sandbergs!

Nu ska jag ut och jobba på byns badplats, hej hej!

Ikväll har Emily och Nikki varit på besök och det var lika mysigt som vanligt. Efter de åkt fick jag ett av mina berömda arbetsryck. Ett arbetsryck i Carolina-stil innebär att man (förutom att vara på jobbet från 07.30 till 17.00) gräver jord, planterar växter och tar en runda i lagårn och fyndar en trälåda och en trasmatta som ska sprida sommarstämning i sovrummet. Efter det vattnar jag det jag planterat vilket innebär att jag går runt hela min gård kånkandes på en vattenkanna och helt plötsligt ser jag en gammal vägkvist ligga invid husväggen varpå jag vandrar iväg med den till komposten. Väl vid komposten kom jag på att jag ska täcka mina planteringar med fiberduk så jag går i lagårn igen och glömmer bort varför jag gick dit och börjar istället mäta virket jag ska bygga blomlådor av. Då kommer jag att tänka på att jag kanske borde ta ner fågelmataren vid vedboden så ingen svala eller så får för sig att bygga på där. När jag så ser fiberduken kommer jag på mitt egentliga syfte med lagårdsbesöket och fortsätter med det och sedan går jag in igen, ner till tvättstugan med trasmattan och så råkar jag - som av en händelse - få syn på några grejer som väntar på ommålning och när jag tar penseln i min hand kommer jag på mig själv och tänker: nej, det där får allt vänta och nu sitter jag alltså här och dricker te och myser på den mycket tillfredsställande känslan av produktivitet.

Ps: Som sällskap till tedrickandet har jag en liten ritning på en pergola som jag ska bygga. Till faktum hör dock att mina ritkunskaper ungefär sträcker sig till en streckgubbe med sned mun varpå jag starkt funderar på att överlåta ritningsuppdraget till Johannes. Fast jag har en mycket klar vision om hur jag vill att det ska se ut i alla fall! På visioner tar man sig långt. Visioner och arbetsryck är dessutom en väldigt gynnsam kombination.

Jag har blivit lite av en bonde/tant/trädgårdsmästare/skogsmulle sedan flyttade in i farmor och farfars gamla hus och därmed fick en stor gård att ta hand om. Ibland känner jag ett akut behov av människor runt mig, vin i strupen och skratt som ekar i smala gränder - men 90 % av tiden trivs jag så här: i stövlar, håret i tofs, skitiga naglar och med en kratta som farfar gjort. De andra 10 % får jag i Umeå då och då när jag är där och intensiv-är. Livet är bra så.


Har fångat in några jordgubbsplantor som smitit iväg över gräsmattan. Nu är de på plats igen!


Har lagt fönsterrutor på de egengjorda pallkragarna och med detta hoppas jag på en fin drivhuseffekt.


Imra var med och höll ett vakande öga på arbetet (läs: åt gräs och tittade på fåglar).

Bjöd på trerätters igår och lagade tomatsoppa med basilika och chevreost samt rostade pumpakärnor och solrosfrön som topping.


Imrisen myser på mitt knä. Hon är expert på att komma och liksom kila in sig mot en, gärna mellan ens fötter så man får passa sig för när man förflyttar sig. Egentligen var tanken att vi skulle åka till stugan i Dalarna den här helgen, men eftersom vi hämtade Imra från Piteå förra helgen kändes det inte okej att köra ännu en lång resa med en 9 veckors-valp i bilen. Hon har funnit sig fint hos mamma och pappa och hon gillar att äta jord, jaga löv och som sagt; kila in sig mellan fötter och ben.


Pappa hittade denna skylt i kallskrubben i mitt hus. Vem tillhör den? Var kommer den ifrån? Och vem är Einar Svensson? Pappa spikade i alla fall upp den i mitt vardagsrum och där sitter den och sprider sin mystik..


Jag har varit kattvakt åt Svea i helgen, Kalle och Kerstins katt, och igår när jag städade en skrubb hittade jag denna porslinskatt som jag gömt undan då jag tycker att den sprider ett oförklarligt obehag kring sig. Medan jag städade ställde jag den på diskbänken och så var jag ut med komposten och när jag kom in igen hoppade jag rakt upp av rädsla! Visst ser den lite läskig ut?

Idag har jag haft besök av fröken Hermansson och det var himlarns trevligt. Vi drack te och pratade i tre timmar, mycket gemytligt! Ikväll har jag sprungit runt Långtjärn och mamma cyklade bakom, tror det var jobbigare för henne än för mig då marken inte torkat upp på vissa ställen i skogen. Men lite söndagsfys har ju ingen dött av!

Ps: Jag är inte rädd för katter utan gillar dem väldigt mycket. Jag klarar bara inte av den här porslinskatten ovan.

Idag har jag jobbat ute i regnet. Vi har byggt fler pallkragar och denna gång använde vi oss av gamla fönster. Miljövänligt och bra!


Har också fixat med växthuset. Det är inte använt på cirka tio år (förutom odlandet av några enstaka tomat- och potatisplantor) så nu har vi lastat ut gammal jord, buskrötter som växt in och grästuvor som envist spridit sig som en löpeld. När det var klart lade vi markväv och fyllde botten med ett lager kompost.


Fortsatte med ett lager brunnen hästdynga.


Mamma gräver upp jord. Jag har grävt och lastat i flera timmar idag. På den här gården behöver man inget IKSU-kort! Även fast jag saknar IKSU väldigt mycket känns det ändå fint att få funktionell träning i frisk luft precis utanför dörren.

Jag hoppas att mina tomat- och chiliplantor ska trivas fint i växthuset. Ska även plantera gurka, squash, citronmeliss, basilika och smultron där inne.

Jag älskar projekt. Därför älskar jag också att titta i ett album som handlar om ett stort projekt, nämligen ett husbygge. När mormor och morfars hus var färdigbyggt fick de detta album av sina barn plus respektive. Vi tittar lite!


Det började som en fundering. (Här är min morfar som tyvärr dog för tidigt).


övergick i planer och ritningar (Mormor och mamma, perfektionisterna)


Plötsligt var vi bara där, i Gropen


04.30 Midsommarafton -78. Bengt startade fast fotografen sov. (Bengt är min mammas sjukligt morgonpigge farbror).


Vi håller ackordet. (HAHA, kläderna, titta pappas rumpa! Hahaha!)

Ben Howard – Old Pine

Igår åkte vi till Piteå och hämtade hem lilla Imra.


Valpmaffian anfaller!


Valpblicken.


Sista sovstunden med syskonen. De var tolv från början så fem hade redan åkt. Två av valparna ska åka till England (!). Det är väldigt fin stam på valparna. Ni kan gå in här för att läsa mer om ni vill!



Åh. Hur ska jag klara av att vara på jobbet hela dagen i morgon när jag vet att denna lilla krabat bara finns ett hus bort från mitt eget?

Idag är det en stor dag i Vilhelmina - vi har nämligen invigt den nya sporthallen. Elever från årskurs ett till gymnasiet fick vara med och bevittna då "bollen sköts i mål". Jag och fyra av mina elever sjöng och spelade och helt ärligt får jag en tår i ögat av att några går ut skolan i juni. Jag vill inte tänka på det. Jag tänker istället på hur roligt vi haft då vi spelat tillsammans, hur glad jag är att de ska fortsätta spela och att jag fått vara en del av deras musicerande under den här tiden. Det är en otroligt häftig känsla när ens elever tar för sig på scenen och vågar och klarar av det de tar sig för. Det får jag också en tår i ögat av.

Läser igenom gamla texter. Här är en text från maj förra året.

---

En vind klädde sig i snö och gick över isen.

Det gick precis förbi ett ungdomsgäng utanför fönstret. En flicka i röd basker tappade sin vante och pojken som gick bredvid henne tog upp den. Hon tog på sig vantarna igen och satte sig på hans pakethållare och så cyklade de iväg. De andra stannade kvar och vinkade. Jag upptäcker nya texttolkningar i min favoritdiktsamling: Måndagsdikterna av Per Lindberg. Dricker perfekt tempererat te. På en galge på dörren till min klädkammare hänger min hembygdsdräkt. Snart ska jag bära den. Ute är det halvväder. Farmor skulle ha stannat inne. Jag tänker på hur det blir till hösten. Hur mycket som ska falla på plats. Platsläggning. Tänk om livet var en hund som man bara kunde platsa; nu är det bra, gå på plats! Och så tassar livet iväg över golvet och lägger sig ner och andas tungt. Jag vet inte om livet kan snarka. Kanske.

När jag läste detta inlägg kände jag att jag inte kan vara tyst utan ge mig in i debatten.

Jag har suttit på en hästrygg sedan jag var fem år (visserligen åkte jag mest runt och tittade på månen i den åldern) och jag vet att hästsporten är en idrott som fordrar styrka, tålmodighet, ansvar och känsla för att kunna hantera hästarna. Det är inget man bara kan. Det är något man lär sig. I ett stall, på ridskola, kanske hemma, på ridläger, på otaliga träningstimmar och då är man där. Man har inte killar eller något annat ovidkommande i tanken. Hästar känner när du tänker på annat. Man måste vara ett med hästen vid alla tillfällen för att kunna hantera den på bästa sätt. Att jag utbildade mig till lärare och jobbar som det är ridsportens förtjänst. Jag och min vän Emily (som också är hästtjej) var ungdomsinstruktörer när vi gick i högstadiet och jag lovar att jag aldrig pallat mitt yrke så bra idag om jag inte haft mina hästår som bakgrund. Där lärde jag mig rättvisa, pedagogik och tålamod. Jag lärde mig att utvecklas och att utveckla andra.

Reporterns okunnighet och brist på respekt till tjejerna gör mig förbannad. Hästtjejer är de bästa tjejerna. De är ambitiösa, ansvarstagande, engagerade och skulle aldrig göra sig till för något eller någon på bekostnad av sin häst. Jag vet ingen idrott där man jobbar med kroppen på ett så varierat sätt som inom hästsporten: du mockar, kör lass efter lass med spillning, fixar hem hö, ryktar, lastar, utfodrar och då har jag inte ens nämnt ridningen som den där blåögda reportern skulle få kramp och andnöd av - för ridning, det är ingen messport.

Jag har haft häst från 10 års ålder till det år jag fyllde 18. Den värsta dagen jag visste var när vi skulle mocka ur Pepitos hage. Det arbetet tog en hel dag, jag var helt slut och då hade jag varken tid att tänka på mascara, killar och när sadeljorden skulle dras åt nästkommande dag var jag extra stark..

När jag gick i sjuan på högstadiet var jag ihop med en hockeykille som kom till stallet. Han stod och kikade förskräckt på mig och min häst efter att vi hade tränat. När jag sa att han kunde lägga på svettäcket på Pepito gjorde han det, men åt fel håll. Tänka sig, starka hockeykillar kan inte hantera ett litet ponnytäcke. Det kanske krävs mer fyspass i hockeyn? Kanske ska bjuda in dem på mockardag i hagen den dag jag eventuellt skaffar häst igen.

På en av kattvindarna där uppe har jag ännu ett gästrum, om än väldigt litet. Det är blått, mysigt och knäpptyst. På påsklovet låg jag där och sträckläste en bok och åt en bulle ellet två!


En gammal byrå står längst in i hörnet och sväljer en massa saker som ska sparas (mest av nostalgiska skäl). Kuddarna har jag fyndat i kallskubben.

Idag är planen att fixa med småprojekt som blivit liggande i väntan på tid och ikväll väntar middagsbjudning och jag är efterrättsansvarig!

Än hur mycket jag älskar att omge mig av människor och vara i händelsernas centrum så finns det absolut inget som går upp emot att komma hem till ett tyst hus och det enda som hörs är knäppet från väggarna av att vinden blåser.

Glad fredag / tystnadsromantikern.


Kvällsljus i gästrummet, sommar 2011.

Vissa dagar är helt enkelt extra fantastiska.

Jag ska ta fram detta inlägg i novembermörkret och minnas den här dagen som bland annat innehållit tre rätters middag, majsol (maj är min bästa månad näst efter september), intervju, retoriklektion, rep inför sporthallsinvigningen och ett paket med Body shops Olive Body Butter. Lycka!

Här är min jobbväska som jag fick i examenspresent förra året. Jag avgudar den här väskan och kommer att använda den till den faller sönder. Jag tänkte att vi kunde kika lite i den!


Den innehåller en hel del prylar som är bra att ha i mitt jobb!

En dator såklart
En bok med Sofia Karlssons låtar
En DVD om musikhistoria
Musiklärarkalendern
Ett skrivblock med notlinjer
En sax
Gitarrsträngar
Nycklar
Handkräm
Markeringslappar i olika färger
Pennor i olika färger och stilar (jag är en pennörd)
En skiva att öva till
Ett äpple
Plektrum
Spelböcker
Noter


Jag är beroende av pennor i olika färger, tunn spets/tjock spets, tjock markeringspenna, smal markeringspenna, vanlig blyerts och stiftblyerts..(0,7 är min favorit och jag brukar gömma dessa pennor hemma hos mig så inte någon snor dem!)



Här är mina EARfoons (personligt utformade hörselskydd som mitt jobb betalar). Ett av få hörseskydd som dämpar buller men ändå gör att du kan höra prat klart och tydligt - värdens bästa! Och så läkerol, lypsyl samt munstycke till alcolåset på skolbilen jag kör på fredagarna. Handkrämen är från Body shop och är den bästa jag provat. I mitt yrke använder jag händerna hela tiden och tar i instrument, kablar, böcker, papper, datorer, stolar och så vidare - det gör att händerna utsätts för en hel del slitage vilket denna handkräm lagar litegrann!

Jag läste nånstan att ett väskinnehåll säger rätt mycket om en person.

Titta vad som kommit upp i mitt land!

Idag har jag arbetat i trädgården som värsta trädgårdsmästaren. Jag har sågat ner en buske som var på väg in i växthuset, eldat ris, grävt och donat i växthuset, planterat om mina tomat- och chiliplantor (om det är någon som vill ha så säg till, jag har 20 (!) chiliplantor) och beskådat blommorna ovan.


Runt mitt äppelträd växer små vita krokusar.

Jag har spenderat denna långhelg i Umeå. Fredagkvällen tillbringade jag på Tapas med Sabina och Erika.


Mmmmmm! Himmelriket! Gratinerade gröna musslor, rökta räkor med aioli och marinerade kronärtskockor med pinjenötter och parmesan och så viiin!


På lördag var det festligheter.


Jag och den bästa.


Fick presenter eftersom jag fyllt år!


Anna, Robert och Henrik kom förbi och så hängde vi hemma hos Johannes innan vi drog ut.


Vi drack drinkar och pratade en massa.


På söndagen hängde vi på Schmäck med storebror, Göran, Sabina och Peter.


Jag åt tomatsoppa och morotskaka.


På kvällen tittade vi på det årliga Umespexet i fyra (!) timmar. Vår vän Vischan spelade i orkestern, gitarr och banjo!

Det var den mycket trevliga och händelserika helgen!

Min bild av feminism är vad människor gör, inte hur, vem eller vilka de är. Den här bilden fotade jag på Hamnmagasinets designmarknad - ett ypperligt tillfälle att visa vad man gör.

Älskar det här fotoprojektet och vill aldrig att det ska ta slut! Nu har vi hållit på sedan september-oktober någon gång och för att kika på mina andra bilder scrollar ni bara i arkivet för "Theme of the month".

Här är de andras bidrag: Evelina, Anna, Penélope, Nathalie