Vinden har mojnat där han går längs havsbandet som binder ihop skärgården med Östersjön. Sunes dotter Line har varit på honom om att åka ut till den föredetta sommarstugan för att titta vad fint de nya ägarna gjort. Sune fnyser när han ser lusthuset som glittrar som en åttkantig diamant med alla fönster ut mot havet. Jo jo, tänker han. Tur att jag sålde. Annars hade det minsann inte byggts något lusthus man kan skratta åt. En ensam fiskmås flyger över Sunes alltmer påtagligt tunnhåriga huvud. Taxen Nils skäller. Han tar ett skutt upp på en sten och kommer sedan emot Sune. De blöta tassarna landar på Sunes beiga chinos som han alltid haft. Sune längtar efter kaffe. Soffan hemma på Berghem och kaffe. Så får det bli, tänker han och sätter sig i bilen. Han funderar en stund om han vill lyssna på något på vägen hem, men bestämmer sig för att han vill ha tystnad.

 

Redan när Sune parkerat bilen och går över grusgången som leder honom till huset hör han det. Oljudet. Dånet mellan väggarna som ekar ut på Lummerstigen. Sune känner svetten bryta ut genom skjorttyget. Han går in i den mörka hallen och möts av Lukas kompisar.

- Tja Sune! Läget?

Sune hinner inte svara förrän Lukas kommer ut med en odefinierbar vätska i ett glas, Tydligen en "drink".

- Farsan, äre okej om vi är här eller? Alltså.. du har ju liksom bättre ljud och så. Schysst.. vi ska snart gå. Lukas tar en klunk av "drinken".

Innan Sune svarat har Lukas tryckt in en näve chips i munnen och mumlar något ohörbart för att sedan släntra uppför trappen för att ansluta sig till grabbgänget. Det har alltid varit så. Sune behöver tid på sig att formulera ett svar. Innan han får chansen att svara har barnen tröttnat och gått sin väg. De väntar inte in honom och Sune grämer sig så över det. Kanske var det av den anledningen skilsmässan från Stina var ett faktum. Sune vet inte. Han orkar inte veta. Han lägger sig på soffan.

_____________________________________________________________________________________

 

Inte förrän klockan passerade 00 lämnade Lukas och kompisarna huset för en runda på stan. Sune förstår inte hur de kan ränna av och an på stans krogar helg efter helg. Ibland är de ute även på onsdagarna, i värsta fall tisdagar också. Ofta brukar Lukas komma till Sune med moloken blick och be honom hjälpa till med någon uppsats han ska skriva. Så är det även denna söndagkväll. Han säger att han har svårt att "få något skrivarflow". Sune fattar. Han säger inget utan tänder skrivbordslampan och märker genast att styckeindelningen är helt åt helvete. Hur många gånger ska han behöva påpeka det för sin son? En text utan styckeindelning är som en skog utan stigar, Omöjlig att ta sig igenom. Lukas hämtar en banan och dricker mjölk direkt ur paketet. Nils ligger på sin bädd och snarkar. Sune drar ned läsglasögonen på nästippen och tänker att det kommer att bli en lång natt.