Ibland brukar jag tänka på karaktärer jag tidigare hittat på och skrivit ner. Tänker på vad de gör och hur de mår. Som om de finns på riktigt. Det här skrev jag i oktober för två år sedan med inspiration av en kass - okej; mindre bra- föreläsare. Idag tänkte jag på Sune. Funderade lite om jag ska fortsätta mitt fabulerande kring denne man. Jag vet dock inte om det är värt det. Även om det är ett medvetet stilistiskt drag känns han nästan för tråkig.

Sune bor på Berghem och är frånskild. Han har två vuxna barn vilka han inte träffar alltför ofta. Sune gillar rökiga whiskeysorter och läser tunga romaner innan han somnar. Han hatar radio, men lyssnar gärna på krånglig, klassisk musik, trots att han knappt känner till kompositörernas namn. Sommarstugan i Norrmjöle har han sålt då han inte utnyttjade den i större mån än till ensamma sommarkvällar han ägnade till att tycka synd om sig själv.
Sune äger en tax som heter Nils. Nils är lite som Sune.
Grå och förutsägbar.

Sune har arbetat vid Umeå universitet i 13 år. Han fick tjänsten genom en slump. Han hade jobbat som grundskolelärare i en Umeåskola i ämnena kemi och trä- och metallslöjd. Egentligen brann han för sina ämnen men då äktenskapet kraschade orkade han inte med några yttre krav på prestation. Han ville vara oberoende. Bara utveckla sig själv.

Han sökte en doktorandtjänst vid samhällsvetenskapliga institutionen där han nu forskar om socialitionsprocessen inom grundskolans senare år. Medan han ägnar sin tid till forskning, för mycket kaffedrickande och planlösa promenader med Nils - undervisar han även 25 % vid lärarutbildningens allmänna utbildningsområden.

Sune som person är rätt medioker. Han gillar sill och potatis, men hatar mexicansk mat. Kryddor är ingenting Sunes mage klarar av och egentligen vet han med sig att han även borde utesluta kaffe ifrån sin smått näringslösa kosthållning, men då han dricker runt 9 koppar per dag är han starkt beroende av den svarta drycken och blundar istället för magsåret som sakta växa sig starkare i hans 57-åriga kropp.

Sune är rätt populär i sin bekantskapskrets, mest på grund av att han är för snäll och enligt vännerna lätt att utnyttja i diverse situationer. Sunes hjärtefråga är jämställdhets- och genusfrågor, men det har han aldrig erkänt för någon.

Han är uppvuxen på Teg i en medelklassfamilj. Han gick skola i centrum och blev ofta småretad eftersom hans klasskompisar tyckte att han kom från "fel sida av älven". Sunes familj uppfyllde samtliga krav för att ingå i "Svenssonkategorin". Sune hatar husvagnar. Han påminns av mellansverige, medhavd matsäck och grumliga insjöar. Han påminns om trista kvällar då han och hans far tittade på fotbollsmatcher på husvagnens mini-tv trots att de inte visste vad korten som domaren ibland visade betydde.

Sunes hus är spartanskt inrett. Huset är en tegelvilla från sent 60-tal, fyra rum och kök. I köket uppehåller han sig endast korta stunder då han med stor möda framställer någon slags ätlig middag. Hans säng är för stor för en person och det grämer honom, därför har han satt i system  att "råka somna" på soffan. Han jobbar sällan hemifrån, trots att tillfällen ofta ges. Han gillar överhuvudtaget inte att uppehålla sig i hemmet. Den alltför påtagliga sanningen om hans innehållslösa liv blir för mycket för honom. Det är i alla fall tur att han har Nils. Nils, Gevalia och planlösa promenader.