Söndagar man minns.
Vi käkade middag hos Göran och Elisabeth idag och när vi hade ätit kom Elisabeth på att vi kunde springa till Nolia för att titta på Patriks fotbollsmatch. Det var så himla skönt! Bra löpsällskap, utslagna björkar, strålande (och varm!) vårsol och mycket energi i kroppen! Stig, Berit och Ann-Marie var också där och tittade (Torsten var hemma) och Stig visade oss sina specialglasögon. Han fick ju två hjärnblödningar i julas vilket försämrade hans syn. Jag provade glasögonen och kikade ut över fotbollsplanen och sa:
- De förstorar ju ingenting, men de förnärmar!
Dagens felsägning. Och jag ska bli svensklärare.
Nyss kom Patrik in genom dörren (efter att ha pratat lite med igelkottarna på gården, vi har jättemånga igelkottar här!) och visade mig sitt sår. Han har inte direkt skött det så bra och jag har inte hjälpt honom. Mamma kommer att brinna av.
- De förstorar ju ingenting, men de förnärmar!
Dagens felsägning. Och jag ska bli svensklärare.
Nyss kom Patrik in genom dörren (efter att ha pratat lite med igelkottarna på gården, vi har jättemånga igelkottar här!) och visade mig sitt sår. Han har inte direkt skött det så bra och jag har inte hjälpt honom. Mamma kommer att brinna av.
Kommentarer
Mamma
Ser ut som såret krympt ihop sedan senaste bilden men sårer behöver rengöras.
Kram Mamma !
Kram Mamma !
Huga! Det är hårt att spela fotboll.