Ord i natten
Oj, vad klockan hann bli mycket! Jag sitter här och äter nybakt bröd och dricker ett glas mjölk och klockan passerar strax midnatt. Det här har verkligen varit en märklig dag som innehållit både väldigt bra och väldigt dåliga saker. Någonstans känner jag bara att jag vad som än händer har en trygg plats här hemma. Hemma på min gård med min familj. Blir varm av lycka och känner sockerdricka i magen av att se Vidar springa omkring och bli "jagad" så han kiknar av skratt. Känner sådan oerhörd tacksamhet över att leva tillsammans med Christoffer som kan ta ner mig på jorden, vara rationell men ändå så full av kärlek och respekt.

Miljarders hjärtan till honom där! Christoffer har ju grejat med vår uteplats i veckan och i kväll kom en i byn förbi med några lass grus i skopan. Vi fikade på soldäcket. Vidar fick bekanta sig lite med Melker och det är så roligt att se att han är så nyfiken i andra barn!

Åka skottkärra, det är grejer det! Och tydligen snodde han med sig en kakbit också ser jag nu...

Vi håller på att plantera en syrénhäck och Vidar hänger med såklart men mer om det en annan dag för nu slocknar jag snart över datorn.