Det är knäpptyst här i köket förutom klockan som tickar. Jag har precis ätit lunch; resterna av gårdagens egenkokade tomatsås (kan ju vara lite av det godaste som finns och så får man känna sig lite som en italienska och prata högt och gestikulera vilt, fast det gör jag ju ändå) av överblivna tomater och ett gäng fullkornspastaskruvar. Major ligger under kökssoffan och sover efter häng med Jax i hundgården och lek med Imra på gården. Christoffer är på jobbet. Jag vet inte vad jag ska hitta på just nu och det är det skönaste med allt. Minns inte senast jag inte hade några planer. Snart kanske jag inser att jag ska vara ledig i åtta veckor till. Helt otroligt obegripligt så här i början men inom sinom tid kommer jag in i ledighetslunken.