För att spinna vidare på gårdagens inlägg om att vara i nuet. Det finns ingen stund jag är så mycket i nuet som när jag undervisar och när jag tränar med en hund. Hundar skänker en ro i kroppen och för att det ska gå bra i samspelet måste man vara närvarande. En hund låter dig inte tänka på annat för då tänker den på annat. Kvällens träning var extra rolig då Julia var där med jämten Rask som är en avkomma efter Jax. Blev så imponerad av Rask då han inte skällde eller pep eller visade andra tecken på oro. För att vara hans första gång i ett ridhus gjorde han mycket bra ifrån sig. Roligt att se också att Jax lugna humör verkar gå i arv!