Under morgonen har jag och Jax tagit en springtur och den blev minst sagt äventyrlig. Vi sprang mot grannbyn där jag planerat in tio backintervaller i en passande backe. Väl framme vid backen står två renar och dumglor på oss och Jax tittar först mot dem medan jag försökte hojta att de skulle flytta sig från vägen (alla som då och då stöter på renar vet att det inte är det lättaste att prata förstånd med dem) men sen ser jag ett litet bylte som den ena renen puffar på (som det ser ut som, vi stod cirka 150 meter därifrån). Hm, börjar fundera och tänker: inte kan de ha kalvar redan? Renarna föder ju sin kalvar i maj. Jag går försiktigt närmre för att se bättre och då ger sig renarna av in i skogen. Framme vid platsen upptäcker jag att det är en stor gren som lurade ögat. Vi springer vidare till en annan backe för säkerhets skull och för att renarna ska få vara i fred. När vi sprungit våra intervaller (Jax värsta sak, han fattar inte grejen med att springa fort upp och långsamt ner, igen och igen) och är på väg hem upptäcker Jax en ekorre som hoppar snabbt som en pil över vägen och Jax efter och jag - som har Jax i sele och lina fastspänd i baggenbältet - flyger efter och rakt ner i ett snöfyllt dike...

Jaja. Träningen avklarad och alla oskadda. När vi kom hem gjorde vi Jax favorit: torka av och massera kroppen! Han njuter så mycket av det och tittar mot handduken om jag glömmer, hehe.