"Det är ju bara ett djur!"
Något jag har svårt att förstå är hur människor kan ta så lätt på att förlora ett djur. Människor som ofta inte har någon egen nära relation till djur. Hur de bagatelliserar människors sorg efter djurs bortgång. Det spelar ingen roll om det är ett marsvin, en katt, en papegoja, en vandrande pinne eller en häst - du ska få vara så ledsen du vill när din vän inte finns mer. Djur blir som vänner. En vän till mig berättade att hennes mamma nyss skaffat hund och att hon levt upp i sällskap av hunden, en annan vän var tvungen att ta bort sin häst och var väldigt ledsen och nedstämd en lång period efter det och fick höra: äh, ryck upp dig! Det är ju bara ett djur!
Ja! Det är ett djur. Ett djur du tagit hand om varje dag, ett djur som alltid finns där för dig, ett djur som älskar dig oavsett om du har en dålig dag eller är för stressad för att orka kramas tillräckligt länge. Ett djur som du haft roligt med och upplevt saker tillsammans med. Ett djur du lagt ner tid på och ett djur du har en mycket nära relation med.
För ett tag sedan hörde jag en tjej skämtsamt berätta om en tant som förlorat sin katt och hade haft sorg (svarta kläder, tända ljus och fördragna persienner) i två veckor. Tjejens åsikt var att "det var sjukt". Jag blir så ledsen av att höra människor förringa betydelsen av ett djurs bortgång. Om Imra eller Jax skulle behöva avlivas av olika skäl skulle jag bli helt förtvivlad. De är mina vänner och betyder precis lika mycket för mig som en mänsklig vän, om inte mer. I den sorgen skulle jag bli sårad av att höra att människor tycker att jag överdriver och att jag borde rycka upp mig. Jag kommer att sörja precis så mycket och så länge jag vill om och när den dagen väl kommer och innan dess kommer jag att behandla mina djur med precis samma respekt och vördnad som de behandlar mig med - för de finns inga mer lojala varelser än hundar.
Kommentarer
Sandra
Hua, jag gruvar för den dagen då min Sally (min katt) inte kommer finnas mer, kan inte ens tänka tanken!
Tack!! Ja, det känns som ett nytt kapitel i livet, om man får låta så klyschig. Som vi längtat! Och givet! Jag hojtar till så fort han har anlänt! :)
Tack!! Ja, det känns som ett nytt kapitel i livet, om man får låta så klyschig. Som vi längtat! Och givet! Jag hojtar till så fort han har anlänt! :)
Ja, precis som jag sa när vi pratade om detta är det helt obegripligt för mig hur folk kan tro att det skulle vara annorlunda att mista ett djur mot att mista en annan familjemedlem. För det är ju det de är; familjemedlemmar!
När Lindy dog var det min bästa vän som slets ifrån mig. Hela min värld. Hon var ju den som följt mig genom de ansolut tuffaste åren av mitt liv. Hon var ju hela min uppväxt egentligen. Pojkvänner, vänner och andra människor hade passerat genom livet, jag hade flyttat, bytt jobb...Men hela tiden hade hon varit med. Det är ju som att tappa en del av sin egen historia.
När hon försvann tappade jag en del av min identitet, och det kommer jag aldrig att komma över.
Nu är det mer än fem år sedan hon försvann, och jag gråter över henne fortfarande. Även om sorgen lindras efter ett tag, så kommer jag aldrig vara hel utan henne.
Jag hoppas du får många fina år tillsammans med dina vänner, och när den dagen kommer och de är borta, så lovar jag att ta din sorg på allvar.
När Lindy dog var det min bästa vän som slets ifrån mig. Hela min värld. Hon var ju den som följt mig genom de ansolut tuffaste åren av mitt liv. Hon var ju hela min uppväxt egentligen. Pojkvänner, vänner och andra människor hade passerat genom livet, jag hade flyttat, bytt jobb...Men hela tiden hade hon varit med. Det är ju som att tappa en del av sin egen historia.
När hon försvann tappade jag en del av min identitet, och det kommer jag aldrig att komma över.
Nu är det mer än fem år sedan hon försvann, och jag gråter över henne fortfarande. Även om sorgen lindras efter ett tag, så kommer jag aldrig vara hel utan henne.
Jag hoppas du får många fina år tillsammans med dina vänner, och när den dagen kommer och de är borta, så lovar jag att ta din sorg på allvar.
Svar:
Ja. Lindy var din klippa och när hon inte fanns mer hade du inte längre hennes självklara stöd och sånt påverkar ju en enorm mycket. Stor kram!
Carolina Lidström
Jenny
Håller helt med, djuren är något av det finaste vi har här på jorden och det är en ynnest att så många av dom faktiskt vill vara i oss människors sällskap.
Svar:
Ja, precis! Det är det verkligen!
Carolina Lidström