Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Typiskt

2014-07-18 10:47:00 i Allmänt

I tisdagskväll kände jag hur det killade i halsen. Det där killandet har nu övergått till halsont, snuvighet och en allmän trötthetskänsla i kroppen. Inte bra tajmat med tanke på att planen var att springa loppet Lill-Raijan runt i morgon. Med den positiva drivkraften jag har inom mig försökte jag att in i det sista tänka bort bacillerna som tagit min kropp i besittning och hade målet inställt på att genomföra loppet. Min realistiska sida (och min sjuksköterska till mor) har dock insett att jag får ställa in. Jag HATAR att ställa in. Måste dock tänka på att jag tränar för att må bra året om och inte för att springa ett enstaka lopp. Nu blir det vila veckan ut och förmodligen nästkommande vecka också. Sedan är det bara tre veckor kvar till det halvmarathon jag i min iver anmälde mig till i våras. Just nu känns det långt bort när jag sitter här med rinnande näsa och svettig panna. I höstas sprang jag Tjejmilen med riktigt besvärlig hosta och det "betalade" sig genom sju veckor av röstbortfall (inte roligt för mig och mina 15 sångelever) och träningsförbud. Det är inte värt det. Nu ska jag dricka te med ingefära och se om den här sommarförkylningen släpper.

Skriv en kommentar