Och så måste vi prata lite om den här sommaren. I min vildaste fantasi kan jag inte föreställa mig hur magiskt fin en sommar kan vara. Men jag behöver inte fantisera. Den är precis rakt framför mig. Somrigaste sommaren med kvällsdopp, häng i bikini hela dagar, sova nere i huset för att uppe är på tok för varmt, äta isglass, melon och dricka väl kylda drycker, släntra fram på grusvägen och hälsa på grannarna, äta Gunders hembakta bullar, få besök av Oscar och spela fotboll, göra pysselkort och leka kurragömma, göra middag på det vi odlat och bara ligga och titta på molnen som far förbi på himlen. Det bästa är att jag har fyra veckor av ledighet kvar. Trots min eufori över sommaren och ledighet börjar jag faktiskt längta efter att börja jobba. Jag vill liksom börja styra upp. I kväll har vi haft "planeringsmöte" för brorsans 30-årsfest och jag, arbetsskadad som jag är, tog genast fram penna och papper och började delegera ut arbetsuppgifter till resterande familjemedlemmar. Känner mig så peppad på hösten. Och på sommaren. Mest på sommaren just nu, jag vill ha kvar den en stund till.

Ps: Utsikten från köksfönstret. Tröttnar aldrig på den.