Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Jag nynnar precis när och var jag vill.

2014-01-08 19:18:37 i Allmänt

I går var min första arbetsdag efter ett långt och härligt jullov. Peppad av vårterminens första dag och av att vara tillbaka på jobbet nynnade jag på en låt när jag kom in i personalrummet. Då får jag höra:
- Men måste du vara så pigg och glad jämt?! Hur orkar du?
Det var förmodligen menat som ett skämt och jag tog brydde mig inte så hårt. Dock kan jag inte låta bli att tänka på det så här i efterhand. Får jag inte nynna in puplic? Får jag inte vara glad? Vad är det egentligen som stör i det? Sedan när började folk irritera sig på glada människor? Jag stör mig betydligt mer på människor som måste kommentera en sådan sak.
Jag är otroligt lycklig över att jag lever med en person som är precis likadan vad gäller nynnandet, peppen och spralligheten. Christoffer sjunger högt och gärna och spexar väldigt ofta omkring här hemma och jag älskar honom så himla mycket för det, för till mig sprider han varm energi.
 
 

Kommentarer

Evy
" Carro." Fortsätt nynna och var glad, livet är för kort för att man ska gå omkring och vara bitter, och det är bara avundsjuka personer som uttrycker sig så. / kramis
Svar: Tack snälla snälla Evy! Jag ska strunta i de här personerna och bara ge min energi till de som ger energi tillbaka! Kram!
Carolina Lidström
Antagligen var det en väldigt olycklig människa som sa så. Själv kan jag känna att en person som nynnar och är glad har ett smittande humör :)

Tack för kommentaren inne hos mig också!
Kram - Elin
Svar: Ja, så brukar jag också känna! :)
Carolina Lidström

Skriv en kommentar