Att grädda ett tunnbröd
I fredagskväll åkte jag och Christoffer till Raja för att han skulle träffa en markägare och jag skulle baka på lördagen. På lördagsmorgonen klockan 07,00 kom jag och Kicki till bagarstugan där Sollan (Christoffers gammelmoster) redan var igång.
Vi bakade på tolv liter och alla moment gick bra för mig FÖRUTOM gräddningen. För att använda tonårsslang: jag suger verkligen på att grädda tunnbröd! HUR GÖR MAN? HUR FÅR MAN DEM SÅ DÄR MJUKA MEN KNAPRIGA I KANTERNA?! Sollan visade mig gång på gång och svordomarna flög ut från min mun och flaxade runt som svarta korpar inne i bagarstugan. Det gick inte. Det ser så lätt ut när Kicki och Sollan bakar och när jag ska försöka blir det bara en degig massa som blir bränd....
Tänk om Christoffers släkt nu avråder honom från att fortsätta vara tillsammans med mig. Jag håller ju inte tunnbröds-måttet så att säga. Släkten är en LEGEND inom tunnbrödsbaket.