Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Sporttopps-problematiken

2012-10-03 17:42:27 i Allmänt

När jag var i Umeå senast besökte jag Intersport för att handla ännu en sporttopp. Jag har extremt höga krav på dem och jag tycker oftast att Intersport har bäst utbud. De ska vara tighta, nästan så att man får krångla sig ur dem - då sitter dem bra, de ska vara i ett bra funktionsmaterial så att de transporterar bort så mycket svett som möjligt, de ska ge ett bra stöd och så ska de vara snygga. Det är viktigt. Ibland går inte ekvationen ihop - men jag hittade dock en Nike-sporttopp som jag provade. Då till nästa steg i sporttoppsproblematiken:
 
Att prova en sporttopp i ett omklädningsrum som har en glipa på två decimeter mellan golv och dörr innebär att övriga kunder ser dig. De ser dina hoppsasteg när du provar om sporttoppen ger tillräckligt stöd - brösten åker nämligen fram och tillbaka och upp och ner när man springer och utför övriga pulshöjande aktiviter - och brösten ska behandlas med respekt, därför är en duglig sporttopp det minska man kan ge dem. Kunderna ser alltså en människa inne i en provhytt, röd i ansiktet av ansträngningen att dels krångla på sig den tighta toppen och dels av att hoppa upp och ner (man kan ju inte direkt springa i en provhytt). Det är rätt skrattretande förstår ni. Och att skratta i en provhytt, helt ensam - det är ju ännu märkligare än att hoppa upp och ner. Eller?
 
Åh. Jag längtar inte till det är dags för nästa inköp av sporttopp.
 
 
 

Kommentarer

Hahaha! Jag önskar att jag var en av personerna i butiken. De typer av upplevelser kan ju rädda en hel dag!

Skriv en kommentar