Jag skulle kunna skriva om hur det luktar ute då solen lyser fast små regndroppar ändå faller mot grusvägen som ringlar sig runt byn. Jag skulle kunna skriva om hur fint det är att sitta och äta med sin lillebror och prata och skratta. Jag skulle kunna skriva om hur jag planerar vilka kläder jag ska packa inför resan imorgon. Om hur jag ska vara borta i tre och en halv vecka. Om hur jag åker söder över och möter mörkare kvällar och om hur himlen här hemma hinner ikapp innan jag kommer hem. Skriva om sommarens förgänglighet. Skriva om brännbollskvällen jag och mina grannar planerar. Jag skulle kunna skriva om ikväll, hur min granne Oscar, 1,5 år, visade mig hur en skruvdragare fungerar genom att lugnt placera den i min hand och trycka på on-knappen.

 

Jag skulle kunna skriva om hur drygt (och ensamt) det är att ha ett distansförhållande och om hur jobbigt (men hoppfullt) det känns att det är ett år (hälften!) kvar till ensam blir tvåsam. Jag skulle kunna skriva om hur jag plöjer böcker, men inte de jag lånade, utan nya, som jag lånat innan men som jag glömde bort i våras när jag pysslade med så mycket annat. Jag skulle kunna skriva om hur fin helgen var, att ha min saknade gymnasievän Emma här, en hel helg. Om att bada i sjöar som egentligen är kalla men man orkar ändå inte duscha så man tar den enkla vägen.

 

Jag skulle kunna skriva om hur mycket jag längtar till första veckan i augusti och hur jag planerar middagar i huvudet. Om att gå och inhandla råvaror och sedan stå i köket i stugan, men radion på halvlåg volym så man knappt hör för någon skruvat ned den (pappa) och hur en mygga envist surrar vid örat. Jag skulle kunna skriva om hur det är att somna i en säng, med nytvättade lakan som torkat utomhus, men det är ensamt så känslan förtas ändå.

 

Jag skulle kunna skriva om så mycket men inte just idag.