Den där klangen.
Då ska vi se. Det här jullovet alltså. Idag när jag var ute med mamma och Imra hamnade vi mitt i stormens öga. Kanske är det ett tecken. I går åkte jag bil med lillebror och mitt under en bra låt såg vi ett stjärnfall. Också ett tecken? Man får önska sig något när man ser en stjärna falla. Det har man vetat sedan barnsben och då var det ju så himla enkelt. Jag jobbar hemma i mitt vardagsrum och lyssnar på Lisa Ekdahl. Återkommer alltid till henne. Tolkar ibland texterna annorlunda nu än när jag började lyssna på henne år 2004. Det har ju hänt en hel del sen dess.
Men vad händer nu? Det är det som är den stora frågan.
Kommentarer
Idamari
Se bara till att inte snubbla så mycket efter vägen... för allt löser sig ju alltid, till slut.