Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Saker jag blir glad av på en måndag.

2010-02-15 16:10:19 i Allmänt


En av våra orkidéer blommar igen, HURRA! (Jag vet att jag är en blomnörd, men jag skyller på att redan vid tidig ålder fostrades i växthuset av farmor!)


Att mötas av sådana här hälsningar på hallbyrån är mysigt. Lägg märke till vilket fint och perfekt symmetriskt hjärta P har gjort. Kan ha att göra med att hans farfar var bror med den nu avlidne konstnären Lars Matson, men P erkänner aldrig att han har en konstnärlig ådra.


Kommentarer

Ahw, gulle-patrik. Jag diggar att han skriver med stora bokstäver, såna där fina ord gör sig bäst i stort format.



Ps - jag önskar att jag hade blivit uppfostrad i ett växthus, men icket! Istället kröker sig all form av växtlighet i skräck så fort jag kommer i närheten.



Ps2! - jag har börjat på Helvetesuppgiften - the deluxe version (det är det officiella namnet, inget annat funkar längre). Har skrivit en halv sida, raderat. Skrivit en halv sida, raderat. Skrivit nästan en sida, raderat. Det går inte, det finns inget användbart i de där hysteriska fragmenten. Ingenting! Så fort jag börjat på något ser jag bara ett mentalsjukhus framför mig (det är enbart där de här suspekta fraserna passar in) så jag får nog gå på det. Hur går det för dig?

Skriv en kommentar