Ni som känner mig vet ju att jag oftast har en perfektionistisk koll på saker och ting som rör min vardag, samtidigt som ordningen ibland rubbas av mitt virrvarr som under vissa perioder besöker min hjärna. Idag är virrvarret ett faktum. Jag står och väntar på bussen som ska ta mig och mina fyra kollin till busstationen där Västerbottens inlandstrafik ska ta mig till Vilhelmina. Kollar på klockan för att räkna ut när lokalbussen ska välsigna mina axlar från väskorna. 15.44. Jaha. Eller vänta nu! 15.44!? Går inte Vilhelminabussen 15.25 från busstationen? Jo. Eller? Jo. Det gör den ju. Min hjärna kolliderade någonstans mellan tidtabeller och annat. Jag tog fel på en hel timme. Hur lyckas man? Det ironiska är att jag igår lyckades ta fel på en timme även då, men åt fel håll. Jag var på skolan en timme för tidigt. Pappa tycker att jag har jämnat ut tiden rätt bra nu. Tycker väl också det. Tur för mig att det går ännu en buss ikväll, det kunde man ju inte tro. Vilhelmina är ju inte direkt ett världsmeteropol. För att inte tala om de stackars ställen man passerar på vägen.

Nästa gång jag skriver är jag förhoppningsvis i Vilhelmina. Eller så kanske jag tar fel buss och hamnar i Rossön eller Sorsele eller så. Skulle inte förvåna mig.