Det bästa med elever är att de har tusen frågor och att de alltid blir lika förvånade när man inte har svaren på allt. Bara för att man är lärare (snart) är man inget uppslagsverk. Även vi måste fråga, leta, undersöka det vi inte vet. Ingen vet, förutom våra förfäder, varför Moliére dog. Det enda vi vet är att han dog efter en föreställning av sin pjäs "Den inbillade sjuke", svarade jag. Och att han hade gula kläder på sig, vilket senare kom att betraktas som oturens färg av skrockfyllda teatermänniskor.

Jamen, varför då? frågar de då.

Det roligaste under dagen var när jag gick igenom nästa veckas lektioner för en klass och påminde dem om att nästa vecka är min sista vecka.

VA? Ska du överge oss?! Har du något höstlov?

Nej, svarade jag. Jag ska göra en grupptenta, läsa en avhandling, göra en IKT-uppgift och börja med ex-jobbet.

Examensarbetet, hur långt ska det vara? frågade de då nyfiket.

30-40 sidor, svarade jag.

VA?! Vilken mardröm! utbrast de.

HAHAHAHAHA! Jag kommer verkligen att sakna mina elever efter praktiken.