Just nu roar jag mig med att bränna skivor till fredagens roadtrip till Näsåker, Ångermanland. Vi ska hälsa på min mormor och morbror med familj. Jag har inte träffat Oliver, min lillkusin, sen i maj! Jag längtar efter att få visa Patrik kärleksstigen, Urkult-festplatsen, älven, niporna och äkta Näsåkersnovember-stämning. Den är speciell ska ni veta. Jag ska pyssla ihop en gravdekoration till morfars grav imorgon. Han dog av en hjärtinfarkt på ett älgpass med bössan i famnen när jag var nio år gammal.

Åsa (min morbrors sambo) tyckte att jag kunde rida hennes häst medan hon var i Japan (hon är politker och gör sådana där långväga resor inom jobbet) och det skulle ju vara riktigt kul men jag har aldrig suttit på hästen då den är relativt ny. Har bara träffat honom en gång och klappat honom på mulen. I och för sig kan jag ju dra med mig Patrik till hästarna och klappa mular men om jag känner Patrik rätt kommer han att vilja rida och helst av allt på en lång färd med många galoppinslag och då jag inte vet hur Åsas häst fungerar och ens vilken häst Patrik ska rida då Jappur säkerligen fortfarande är på foder känns möjligheterna begränsade. Hm. Det där blev en lång mening, men de måste också få leva.  Vilket dilemma. Nu är skivan klar i alla fall! Ska lyssna på den och tagga inför fredagen! Även om det blir hästar eller inte kommer det att bli en bra helg hursomhelst.