Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

.

2008-10-28 19:08:14 i Allmänt

Jag tog just bort ett inlägg jag skrev för 44 minuter sedan. Om ni undrar varför undrar jag tillbaka: Varför har Sverige klistrats fast vid den äckelvidriga jantelagen?

Som sagt: Jag skrev ett inlägg för en stund sedan om två personer som sagt fina saker till mig. Bland annat Caroline som under gymnasiet sa att jag var karismatisk i min personlighet vilket gjorde mig väldigt glad. En annan vän sa att han beundrade mitt sätt att se på vardagen och min förmåga att kunna skratta under svåra stunder. Jag tog bort det inlägget(några kanske hann läsa det ändå?) då Herr Jantelag knackade mig på axeln och viskade: Vem tror du att du är?

Jag tror att jag är jag
! skriker jag nu tillbaka och vill i mindre glada stunder påminnas om vackra saker vänner har sagt till mig utan att på något sätt skryta eller framhäva mig själv. Min önskan är att människor kunde vara stolta över sig själva. Det kan vara alltifrån stora saker som att vinna en tävling till små saker som att göra bra ifrån sig på en redovisning eller beundra sin egenhändigt målade tavla. Av årets alla 365 dagar är jag inte glad varje dag och jag försöker under dessa dagar påminnas om de fina sakerna människor sagt till mig och det kan handla om allifrån ovanstående kommentarer, en varm och fin kram, ett brev, ett ärligt tack för att du finns eller ett samtal.

Kommentarer

Jag tycker att du skall plocka tillbaka ditt inlägg så vi kan skratta den där Jante i ansiktet! :D
Holmsjöbergets Zorro
På en av de två Lundellkonserter jag bevistat genom åren utbrast han en gång: Bättre att ropa ett ja än att viska ett nej ! Jag vet precis känslan du beskriver.



På det föregånde inlägget noterar jag Timmieflickan pedalande bland lingonriset på jakt efter ett sötsurt lingon hon kan lapa i sig.



I "kvällst", som det heter på vilhelminadialekt, hälsade jag på en av mina grannar. Jag fick en tidning av honom som Timmie stolt apporterade hem tillsammans med mina handskar.

Du skulle ha sett svansföringen och kroppshållningen !
Sv: Var söt du är!



Åh jag vill läsa inlägget du tog bort! Missade det!



Jag minns att jag sagt det, men inte själva sammanhanget tyvärr?



Kram!
Jag är en sådan nyfiken själ! Jag vill läsa!
Ta tillbaka inlägget, annars ger du ju bara Jante rätt. Varför ska du behöva redigera dig för att någon uttråkad fjortis råkade hamna på din blogg och skriva omogna kommentarer?

Om min känsla stämmer så kommer du att bli något stort i framtiden. Du kommer förmodligen att synas i media, i debattsidor eller annat, och då kommer du att få möta kritik, både mot dig som person och mot dina åsikter. Då måste du kunna ignorera det, eller bemöta det på ett bra sätt. Nu tycker jag att du sa skriva ett svårt skrutigt inlägg om dig självm om hur jävla bra du är. För det är du och det kan ingen ta ifrån dig. Knappast någon anonym bloggfjant iallafall.

'Puss!
..Och om du undrar varför jag helt plötsligt inte kan stava längre så beror det på vårat nya tangentbord. Morr.

Skriv en kommentar