Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Ord.

2007-10-19 14:03:24 i Texter/dikter

Nedanstående text är en skrivövning vi gjorde idag. Vi skulle skriva om olika punkter; tid, miljö, person, intrig/dramatik. Publicerar den här så jag inte slarvar bort den i nått block någonstans bland alla andra texter.

Kvällens bistra klockslag tickar 19.22 på hans slitna armbandsur.
Han är på väg hem. Molnen drar ihop sig ovanför hustaken och han känner den första droppen höstregn falla. Löven klistrar sig mot den nattsvarta gatan och han huttrar till. I varje fönster lyser det av små gulliga fönsterlampor som ett tecken på bevarad gemenskap.Gatan är nästan tom. Problemet grämer honom. Ett huvudbry han inte vill tampas med ensam.
 "Kollektivt grubbleri skulle vara lösningen" tänker han och fortsätter gå hemåt.
Att försöka hitta en annan lösning vore resursslöseri med tiden. Timmarna vill ju aldrig synkroniseras med, den för honom, knappa tillgången till just tid. Tre är ett magiskt tal sägs det. Han vill tro det. Att det kanske är värt ett sista, ihärdigt, tredje försök att slåss mot oddsen.


Kommentarer

Holmsjöbergets Zorro
Dina formuleringar påminner mig om gräsandens
eleganta dans på Hemsjöns blanka yta.Jag ser fram emot flera streck i kulörta penseldrag likt andens
sträck över Dalasjöhimlen.

Skriv en kommentar