Ni kan kalla mig Bonden.

Jag har blivit lite av en bonde/tant/trädgårdsmästare/skogsmulle sedan flyttade in i farmor och farfars gamla hus och därmed fick en stor gård att ta hand om. Ibland känner jag ett akut behov av människor runt mig, vin i strupen och skratt som ekar i smala gränder - men 90 % av tiden trivs jag så här: i stövlar, håret i tofs, skitiga naglar och med en kratta som farfar gjort. De andra 10 % får jag i Umeå då och då när jag är där och intensiv-är. Livet är bra så.

Har fångat in några jordgubbsplantor som smitit iväg över gräsmattan. Nu är de på plats igen!

Har lagt fönsterrutor på de egengjorda pallkragarna och med detta hoppas jag på en fin drivhuseffekt.

Imra var med och höll ett vakande öga på arbetet (läs: åt gräs och tittade på fåglar).