Ni kanske kommer ihåg att jag har skrivit mycket om min nervositet inför tävlingar. Nervositeten kommer på tävlingsdagen och jag spänner mig och blir rätt "kort i tonen" mot Imra. Det gör att hon går ner sig och inte lyckas leverera med den fart och det engagemang hon kan visa och poängen (och resultatet) blir därefter. Under den senaste tiden har jag läst på mycket om mental träning (sjukt underskattat!) och utgått ifrån tankesätt och inställning vilket visat sig positivt i träningen med Imra. Hon är väldigt förarbunden (även om hon kan arbeta självständigt) och lystrar av hur jag är och känner mig vilket gör att jag måste föra över positivism och engagemang till Imra så hon känner att hon får en vilja att samarbeta med mig. För vem vill samarbeta med en suris som bara är nervös och spänd? Inför den här tävlingen har vi tränat korta, men intensiva och riktade pass och det känns kul att det gav sånt fint resultat.