Åter hemma på Västerbottnisk mark. Solen har tagit sig igenom det tunga mörkret och lyser nu så rimfrosten glittrar. Det känns hoppfullt att återse ljuset igen efter tunga veckor. Begravningen var fruktansvärt jobbig. Dels var den jobbig för att döden kom för tidigt och att vi aldrig kommer att få ses igen och dels var det tungt att se dem man tycker om så ledsna. Man vill ju kunna göra allt bra igen men så går det inte.179 personer samlades i kyrkan för att säga hejdå till min älskade vän Malins mamma Ann-Marie. Vi hoppas att du får leva gott där nu är och att alla hundar och hästar du haft genom livet håller dig sällskap.