Idag fyller min lillebror 18 år. Det är stort. Jag minns när han bröt ner mig i armbrytning för första gången. Och när han sprang om mig med sina långa ben. Jag minns också när han i 5-årsåldern satt runt middagsbordet i stugan med en groda i fickan för att han inte ville lämna den ensam utomhus. Eller när han kom hem helt uppriven efter ett studiebesök på biblioteket i årskurs två. Han hade inte fått låna de historieböcker han ville för bibliotikarien tyckte att han var för ung. För ung tyckte mamma också att han var för att läsa Ondskan av Jan Guillou så den plöjde han i under täcket med en ficklampa som läslampa.

Ludvig är världsbäst på att imitera människor och jag får alltid ont i skrattgroparna av hans talang att göra satir och parodi av vår omvärld. Han gör de godaste kanelbullarna och man vill alltid vara på hans lag i Trivial Pursuit. Jag har alltid sett Ludvig som just min lillebror, men faktum är att jag fått bland de mest kloka råden av just honom - även om jag är storasyster kan även jag behöva stöd ibland och då finns han alltid där. Det är jag oerhört tacksam över. Ludvig är rolig, omtänksam och ofattbart intelligent. Jag är stolt över honom. Grattis på din dag. Jag ska sitta i framsätet när du drar raggen. Kom ihåg det!