Jag har råkat riva upp ett hål i min alla tiders svarta favoritkofta. Jag börjar snart gråta. Det är sant. Jag använder den här koftan minst 2-3 gånger i veckan. Det är egentligen mammas, men jag har gjort den till min genom att ha haft den i flera år. Men åh. Jag hatar att införskaffa nya plagg som substitut för gamla trotjänare. Det blir aldrig riktigt samma sak. Jaja. Jag får väl besöka Myrorna. Eller mammas klädkammare.