Känner mig helt utslagen. Vidars ögoninflammation nådde även mina ögon och så har jag drabbats av den värsta förkylningen jag upplevt. Det känns som att jag hostar sönder mina lungor! Jag har börjat sova sämre på grund av halsbränna och att jag måste upp och kissa på natten. Dessutom verkar bebisen i magen vara en nattuggla för den lever om och grejar i magen under natten. Flera gånger väcks jag av att det känns som om den håller på att möblera om i magen. 

Får dåligt samvete över att jag är på jobbet och kanske smittar kollegor och elever och samtidigt får jag dåligt samvete av att sjukskriva mig då det blir en massa merarbete sen. Jag jobbar ju bara tre veckor till nu (denna vecka inräknad) så jag vill få hinna saker klara och göra en bra överlämning till min vikarie. Utöver detta har jag några elever som mår dåligt och jag har så himla svårt att släppa  det. Skulle vilja hjälpa mer men inser samtidigt mina begränsningar. Jag har verkligen kommit in i en period nu då känslorna ligger utanpå huden. Åkte hem lite tidigare idag och gick och lade mig i sängen och sov. Vaknade 1,5 h senare av att Christoffer och Vidar lagat mat. Sådana här dagar är jag extra tacksam över att ha dem. 

Nämen, en semla på detta gnäll så kanske det känns bättre?