Jag lever verkligen i en lyxtillvaro nu när Christoffer är föräldraledig och oftast har maten på bordet när jag kommer hem. I dag blev det köttsoppa på älgkött (såklart) och klimp!
Vidar befinner sig just nu i någon fas tror vi. Vi har extremt dålig koll på faser hit och dit då vi tycker att Vidar lever sig genom dagarna utan några stora förändringar mer än att han såklart utvecklas. Vi är vana med en pojke som roar sig själv otroligt bra men nu blir han arg/ledsen/rädd om vi lämnar rummet för att hämta något. Han vill alltid ha oss nära och vill gärna sitta i knät eller bli buren. Han har dessutom upptäckt att han har en egen vilja, något han gör oss påminda om varje dag. Så fort vi tar ifrån honom något han ej får ha skriker han rakt ut och slänger sig på golvet och tittar på oss med ett alldeles förgrymmat argt ansikte. Lillvännen! Har hört runt med vänner och läst på lite om utvecklingsfaser och tydligen kan barnet få separationsångest vid 13-14 månader så det kanske är något sådant han går igenom? Utöver små utbrott är han i alla fall världens goaste lille pojke som jag blir varm av kärlek till varje dag!