Tabberaset 2014
I dag hade jag mitt årliga julfika där jag bjudit in mina grannar. Koka kaffe = viktig förberedelse. Mårran håller koll på kaffet!
I år har jag ju som sagt lärt mig att tagga ner och hade "bara" 9 sorters kakor. Ett år hade jag 17... sinnes. Ingen äter ju ändå 17 kakor på en gång.
Saffransbrödet blev en hit vilket var kul då det var första gången jag gjorde lussebröd!
Pappas favorit svartvinbärstryffel och så det nu mer klassiska "Rocky road"-godiset.
Detta är kakorna med det förmodat längsta namnet: "salted caramel nutella cookies". Premiärbakade dem nu till fikat. De finns kvar om ni vill komma på fika!
De stående kakorna lakritsbrownies med citronkola och saffransblondies med vit choklad.
Julfint på kryddhyllan. Lägg märke till den lille grå nissen som bevakar julstöket.
I år kom mindre än hälften av de inbjudna grannarna då många är i fjällen eller på annat håll men vi hade en gemytlig stund i alla fall. Är lyckligt lottad med de här bra personerna runt mig.
Det årliga julfikat har blivit en fin tradition och det känns fint att kunna samlas en stund, dricka kaffe och prata om all världens olika saker. Att bara sitta ner och prata är så skönt. Fylla på en kopp, ta en kaka till. Det är så bråttom till allt nu för tiden och det här julfikat stannar upp den där stressen och jag är glad att jag år efter år håller traditionen vid liv. Vad har man egentligen bråttom till när det är den där precisa stunden, det exakta ögomblicket just där man befinner sig, som räknas? Det kan man fundera över.