Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Hallen - evighetsprojektet som nådde sin ände/HALLEN: FÖRE OCH EFTER!

2013-06-11 22:25:00 i Allmänt

Nu ska jag berätta om renoveringen av ovanvåningen hall. Jag har längtat så länge efter att skriva detta inlägg och jag har velat ligga lågt med bilder tills nu - det blir så mycket roligare att få se det färdiga resultatet och jämföra med det gamla. Som ni kan se så är det en STOR skillnad. Inget är som det var förut. Vi tar det från början!
Vi började med att riva bort all gammal tapet, den fula, hemska avokadogröna tapeten från 1976.. Sedan satte vi upp reptapet för att sedan måla på den sen.
Den här arbetslampan har varit min bästa vän! Jag har nämligen varit utan el i hallen under hela detta projekt då jag ville vara helt klar innan elen drogs för att kunna tänka ut exakt var alla elluttag skulle sitta - och tro mig: den här hallen går från att vara en MÖRK JÄKLA GROTTA till att vara en ljus, trevlig hall där man känner harmoni. När jag får lamporna på plats ska jag visa dem sen!
Här är den hemska tapeten och det läskiga golvet. Förstår inte hur farmor och farfar liksom bestämde sig att: jamen, n danne golvmatta se ju fin ut! Det övergår mitt förstånd.
Reptapetsering pågår, med livet som insats! Vi fick låna en stegfot av elektrikern Gustaf och på den balanserade vi en stege för att komma åt de allra högsta partierna. Mycket slit för denna hall alltså!
När reptapetseringen var klar målade vi taket som från att ha varit smutsgult gick till att vara kritvitt! Mamma målaren är en hejare på det här med målning.
Man blir ändå lite deprimerad av att se detta sorgsna, bortglömda fönster som blivit lagat men inte riktigt fått den omsorg det förtjänat..
Ännu mer deprimerad var jag av att ha kaos i mitt bibliotek. Kaoset är dock åtgärdat och nu råder där samma, stillsamma stämning som vanligt.
Mer kaos. Även om jag jämt plockade, sopade och försökte hålla undan så blir det alltid mer oordning än vad man tänker sig.
Men det är tur att farfar märkt golvlisterna i alla fall, inga oklarheter där inte!
När jag bestämde vilka färger hallen skulle ha så utgick jag från tapeten i hallen på nedervåningen som är en grårutig Sandbergs-tapet. Den har båda mörkare grå och ljusare grå toner i sig så jag valde att måla väggarna i den ljusare nyansen (i vissa ljus ser den vit ut, i vissa grå och i vissa lila) och fönsterlister och dörrlister målades i den mörkare nyansen. På bilden ovan ser ni Jax spana ut genom sitt favoritfönster. Han har tre fönster där han spanar. Det här fönstret vätter mot vägen.
Från sorgsna fönster till målade, ljusa, drömska fönster med utsikt mot sjön.
Ena hallens hörn med vy mot sovrummet. Hyllan är ett gårdsfynd som målats vit, liksom stolen.
På den översta bilden kan ni se hur dörrarna såg ut förut - de var täckta av en påklistrad fuskfaner som satt som berget. Jag överdriver inte när jag säger att jag höll på nästan två timmar med varje dörr för att få bort allt. Och sedan torkade jag med "Lim&klotter-bort" för att sedan skölja dörrarna med vatten. Projektet alltså.. men nu är de vita och betydligt finare än förr. Byrån målade när jag flyttade hit för två år sedan och den är i samma nyans som köksluckorna, Nordsjös "Soft forest". Jag tycker att det gråa och vita tillsammans med den ljust gröna harmoniserar bra tillsammans!
 
Kaos.
Samma plats i ordningens tecken.
FÄRDIGT! HURRA!
 
Jag är så otroligt nöjd. Och så otroligt trött. Jag har hela tiden haft en målbild hur jag vill att det ska se ut och ibland hetsar jag fram saker, vill att det ska gå fort och att det ska bli klart. Jag glömmer liksom bort mitt heltidsjobb där jag lägger ner min själ, att jag vill hinna träna några gånger i veckan, att jag har pojkvän, vänner och familj jag vill hinna umgås med och andra intressen än mitt hus - om man tänker att något ska ta en vecka måste man lägga på minst en vecka till. Lägg därtill oväntade händelser. Jag tänker så här: nu ska jag renovera hallen! Jag tänker inte: nu ska jag dela upp det här projektet i olika delar. Jag har slitit tapet, mätt ut reptapet, tapetserat, spacklat, målat tak, väggar, dörrar, lister och den lilla hyllan. Jag har tvättat målardon, sopat golv, slitit upp golvmatta, dragit mattspik, spikat fast fönster- och golvlister, burit dörrarna upp och ner för två trappor och varit vaken sent och gått upp tidigt för att hinna måla innan jobbet och massa annat jag nu glömt. Nu är jag dock färdig med detta projekt och ska fira detta med champagne och jordgubbar när tillfälle ges. Dessutom lovar jag att publicera en bild på när jag dansar min segerdans runt en eld där den gröna plastmattan brinner (obs: förlåt miljön).
Vill också ge ett stort tack till mamma, pappa, Christoffer som hjälpt mig med det här projektet. Tack också till vänner som kommit hit och supportat mig genom arbetets gång. Jag minns när jag precis träffat Christoffer och jag och pappa stod i biblioteket och mätte ut reptapet och jag var nervös och stirrig och inte kunde koncentrera mig. Den här hallen kommer alltid påminna mig om den tiden. Utan honom hade det nog tagit ännu längre tid (på denna tid har han dessutom hunnit med att bygga en hundgård och en ny bro). Jag är så tacksam över att jag fått så mycket hjälp men också stolt över att jag klarat så mycket själv och att jag tagit många egna initiativ utifrån de idéer jag fått. När jag tände ljuset på bilden ovan och plockade in sommarblommorna kände jag att jag var klar. Det var en magisk känsla. 
Undrar hur lång tid det tar innan "färdighetsdepressionen" kommer? Till jag känner att jag vill starta något nytt renoveringsprojekt? Någon som vågar gissa?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Heja dig! Husfest snarast ju.
Linda Berg
Åh vad duktig du är Carro! Nu ska ja börja planera lite, för en liten fågel viskade att du gick på semester om en vecka och då ska ja banne mig komma och hälsa på :)
Sussi
MEN så fint det blev! Vilken skillnad! :)
Evy
Vilket fantastiskt jobb ni gjort. Fort har det också gått. Tror inte det är samma hus, det blev SÅ snyggt. Det är väl tur att det finns händiga karlar när man behöver dom. ( Men Carro, du vet väl att bakom varje händig karl står en kvinna.)
P.S. Längtar att få se segerdansen. / Kramis
Lars
Vilket kanon jobb du har gjort. Och fint blev det.
Molly
GUUUD så fint det blev, jätteduktiga du/ni är!!

//Molly
Svar: TACK! Roligt att höra! :)
Carolina Lidström

Skriv en kommentar