Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Sveriges Musik- och Kulturskoleråd

2013-02-20 19:37:02 i Allmänt

Jag har befunnit mig i Umeå på konferens i dagarna två. Igår var det mötesdag för Västerbotten och Norrbottens rektorer och ledare inom musik- och kulturskola och jag fick följa med min chef. Vi diskuterade bland annat framtida projekt. Det var väldigt intressant! Idag har länets musiklärare samlats på Folkets Hus i Umeå för en heldag rörande Kulturskola 2030. Dagen var uppdelad i olika block och vi lyssnade bland annat på en man som jobbar som kulturskolechef i en av länets kommuner. Han var så inspirerande och pratade om sitt jobb och uppdrag på ett fascinerande sätt. Han fick till och med statistik i ett excelprogram att vara spännande! Jag blev INTRESSERAD av statistik och siffror! Fattar ni?! Än är undrens tid ej förbi! Han pratade om musik- och kulturskolan ur ett organisationsmässigt perspektiv där en god organisation är grunden för en väl fungerande verksamhet. OCH att man måste våga satsa - något som ofta glöms bort i dessa, ur ekonomisk synvinkel, hårt hållna tider. Jag fick hur som helst inspiration för ett halvt sekel fram i tiden och min lista på projekt växte med några punkter.. Vill klona mig själv! På tisdag har jag medarbetar- och lönesamtal och då har jag en hel radda med saker jag vill ta upp. 
 
Förutom detta har jag hunnit med att träffa min forna studiekamrat och vän Jessica och hennes Mattias och lille Arvid som underhöll mig med diverse upptåg. Jag bodde hos Sabina och Göran och vi åt middag med Basse och barnen. Olivia och Molly ville titta på Harry Potter och när jag blev rädd för dementorerna tog Olivia min hand och sa: Carro, det är inget att vara rädd för, man får blunda om man vill! Efter filmen drog vi vidare på stan för att dricka ett glas tisdagsvin med Göran och hans vänner och sen var det raka vägen till sängs!
 
Nu när jag varit borta från jobbet i två dagar har eminenta Evelina vickat för mig och jag kände mig trygg att lämna mina elever i hennes närvaro. Nu längtar jag dock till i morgon, att jobba är faktiskt roligare än att sitta och konferera i två hela dagar, även hur kul det än må vara.

 

Skriv en kommentar