Jag, som inte ridit regelbundet sedan jag var cirka 17-18, tänkte att det blir en lugn stund till häst. Det tänkte inte Emily. Hon var som en mänsklig kulspruta av befallningar!

"Glöm inte stödet på yttertygeln, gör ett ledande tygeltag, på med ytterskänkeln, driv på! Sitt tillbaka! Driv på! Framåt, framåt! Lösgör bettet! Upp med blicken! Galoppera på volten, sakta av och gör skänkelvikning över medellinjen, upp med blicken! Korta tygeln! Mer! Korta tygeln mer! Dra tillbaka skänkeln, lösgör bettet.. " Och så vidare! Men det var jättekul! Det kändes meningsfullt! Och så var det jobbigt. Stör ihjäl mig på folk som fått för sig att ridning inte är jobbigt. Rid en timmes dressyr får ni se. Svetten lackar och träningsvärken dagen efter gör att man vill lägga sig ner och halvdö. Emily har under sina år med Ida Hellström lärt sig otroligt mycket och vi bestämde att 2014 ska bli ett år med mer ridning för min del. Efter min lektion tittade jag på Emily och hennes nyförvärv Crespo. Honom kan ni spana in här, på Emilys blogg!