Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Min lilla familj.

2013-08-28 18:16:40 i Allmänt

Det bästa med min käre sambo Christoffer är att han alltid får mig på bättre humör om jag känner mig ynklig/nere/deppig/trött för han drar så konstiga men roliga skämt och tittar sedan på mig med världens finaste glimt i ögat. Jax lättar också upp stämningen om jag inte är mitt vanliga glada jag. Då kommer han och buffar upp min arm och tittar på mig med de stora, bruna ögonen. Sedan lutar han sig mot mig och värmer mig med sin kropp. Då känns det alltid mycket bättre.
Jag sa till Christoffer att det är så skönt med hundar att de liksom känner på sig att människor behöver extra stöd eller en varm päls att gosa in sig i. Då säger han:
- Ja, hunden är ju människans bäste vän! Inte som en kattfan som inte fattar nått!
Ja. Jax och Christoffer är en mycket fin liten familj. Katthatare till trots.
Midsommar, 2013.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Idamari
Christoffer är ju verkligen en kille i min smak hör jag ju nu.
Svar: Ja! Ni kommer att klicka på en gång tror jag! Ni har samma typ av humor. Åh, saknar dig så mycket! Hatar att det ska vara så himla långt mellan oss.
Carolina Lidström
Vi hade dock världens klokaste katt! Vår Frost har inte fattat galoppen än, han är mest trotsig och dryg än. Men det kanske ger sig :-)
Svar: Han har kanske kommit in i valptrotsåldern - den ger med sig men den är riktig dryg. Håll ut! :)
Carolina Lidström

Skriv en kommentar