Det är verkligen med livet som insats man balanserar på sluttningar och bergshällar för att få tag i de här röda små godbitarna. Älskar augusti och all den bärskörd man kan göra om man bara har lite tålamod och mycket spring i benen! Vi har jättemycket hjortron i frysen som vi plockade förra veckan och i kväll ska jag rensa blåbär. Snart är vinbären klara för plockning och mer hallon och blåbär ska jag plocka.

Det är en sån himla bra grej det här med bärplockning. Man tar sig ut i skogen och får så många saker på köpet: frisk luft, motion (och ibland riktigt bra träning - prova själva att sitta på huk flera dagar i sträck och plocka hjortron), bär innehållandes vitaminer, mineraler och antoxidanter och annat superbra och har man hund kan ju den följa med och springa och det bästa av allt är att detta nöje inte kostar en endaste slant. Dessutom tycker jag att man blir klarsynt där ute i skogen och pratar så himla bra. Inte för att jag och Christoffer pratar så mycket när vi plockar hjortron direkt - då springer vi till varsin ände av myren och ses sedan en eller två eller tre timmar senare. När man har plockat några timmar och fyllt sina hinkar måste man fika ute! Det är ett måste! Det är det man längtar till när hinkarna börjar fyllas och blodsockret börjar tryta.

Min farfar var en bärplockare av rang och han kunde vara borta 10-12 timmar i sträck och plocka hallon och hjortron (och lite blåbär) och när han kom hem var hela bagaget fyllt med stora hinkar till bredden fyllda av skogens skatter. Jag har alltid älskar bär och redan som 2-åring tultade jag fram till farfars bil och utbrast: Halloooneeeeen! Då tittade farfar på mig och log. Nu du, farfar. Nu är det jag som är Bärblockarn Lidström! Tack för generna!