Igår var jag på en fantastisk konsert i Vilhelmina kyrka. Väl där träffade jag några av mina föredetta elever som nu går gymnasiet. Jag blev så glad att se dem och blir varm i hjärtat när de blev glada av att se mig. Några av eleverna spelade också och att se spelglädje i unga människor är ju typ det finaste man kan se. Det här är något av det bästa med lärarrollen: att få kramar och få höra att man är saknad, att få frågan vad jag tycker om olika saker för att de vill höra min åsikt, att få spotifylistor som elever gjort och det där extra samtalet när de kommer in själva i musiksalen för att prata.

 

Lika stort intryck som eleverna gör på mig hoppas jag att jag gör på dem.