Carolina vs regnet: 1-0
Måndagar är en av mina springdagar. Idag kändes det inte vidare värst kul när jag kikade ut genom fönstret och regnet stod som spön i backen. Jag snörade dock på mig löpskorna efter jobbet och tog sikte på strandpromenaden mot Lövliden och tillbaka igen. När jag började springa regnade det, men det var överkomligt. Mitt i passet drog det igång rejält och vinden kastade upp blöta löv mot mitt ansikte. Här någonstans började jag tänka att jag var någon slags hjälte som skulle springa och rädda några människor från regnet alternativt att jag tävlade mot valfri, jobbig person som det skulle kännas skönt att spöa. När jag visualiserat fram denna bild öppnade sig himlen och regnet vräkte ner på mig där jag sprang i min hjälteinsats för de stackars människorna/tävling mot valfri, jobbig person.
När jag var klar jag så blöt att jag skrattade åt mig själv. Tänker att jag blir extra stark och snabb av det här passet. Jag vs Regnet: 1-0.
Nu har jag tagit ett varmt bad och tinat upp mina ben och ska ha inre tjänst för resten av kvällen. Husfix, te och kanske någon film!
Kommentarer
evelou
Åh! Jag älskar att springa och att promenera i regn. Det är en härlig, befriande känsla att vara alldeles genomblöt för att sedan komma in och mysa upp sig i soffan med en kopp te. Så, jag skriver absolut under på detta. Heja heja!