Jag har aldrig hållit på med en dikt såhär lång tid! Efter cirka 6 timmar (utspridda) är jag äntligen klar med en av uppgifterna till Skapande svenska, nämligen uppgiften i bunden lyrik. Ni som har skrivit bunden lyrik vet att det är riktigt klurigt. Den sapfiska strofen skrivs på fallande vers med trokéer och daktyler och de tre första versraderna innehåller 11 stavelser medan den sista är på 5 stavelser och innehåller en troké och en daktyl. Vi hade fått i uppgift att ha med minst tre av några under förra träffen utvalda ord, jag valde snöboll, flödet och skrik. Vi var fria att böja orden hur vi ville, förutsatt att de passade in i vårt valda versmått. Min dikt är ganska mörk, låter som om jag är självmordsbenägen! Det är jag ju inte, men jag vet inte varför dikten blev så. Smältvattnet av en dödkramad snöboll liksom, var kom det ifrån? Nu ska jag hugga tag i den andra uppgiften, exposition och karaktär, funderar på att låta min tidigare skapade karaktär Sune få komma med på ett hörn. Dock känner jag kluvenhet inför det valet då jag inte vill att Sune ska bli "sågad".

Jag publicerar dikten senare, kanske efter seminariet nästa helg eller tidigare.