Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Sommaruniversitetet.

2008-07-10 21:30:29 i Texter/dikter

Universitetet är tomt på sommaren.
Det kanske finns några sommarkursare kvar.
Några doktorander som sliter.
Någon ensam städare som putsar det sista dammet från hyllorna.
Jag undrar om hissen stannat?
Om den knäcktes av alla böcker som faktiskt knölats in där
liksom i brist på annat utrymme.
Det kan bli så när för mycket kunskap ska samlas på ett enda ställe.
Det kan bli så när det handlar om förvaringsutrymmen.


Universitetet är skumt på sommaren.
Det ekar när man går förbi på asfalten.
Gravitationen släpper taget och man hör varje ljud som stora ljudvågor
som omfamnar alla sommaränder som lugnt simmar omkring.
Ibland känns det som om någon tittar på en när man cyklar eller går förbi.
Någon som inte riktigt hann med vårens takt.
Någon som inte är klar.
Någon som fortfarande sliter med gamla poäng.


Universitetet är nedtonat på sommaren.
Inga naturvetare som gnuggar geniknölarna.
Inga läkarstudenter som gräver ned sig i biblioteket.
Inga språkvetare som övar sig i språkens alla konster.
Inga idrottsstudenter som chillar omkring i mjukisbyxor
och snackar om de senaste stretchningsmetoderna.
Inte ens en enda liten musikstudent som trallar på en visa.
Det är tyst. Det är tomt.
Det är ekon av våren som hörs om man lyssnar noga.


Universitetet är en påminnelse om tiden på sommaren.
Om en tid som var och om en tid som kommer.
Om hur man pratar att kasta sig ner i den lilla sjön och simma runt
bara för saken skull och bara för att det skulle vara en kul grej.
Om hur man nuddar snöflingor med tungan och hur man lockas till att göra snöänglar.
Om hur man pratar om tentor, om poäng och om att samla ihop kunskap.
Om hur man trollar med pengar för en tekopp.
Om att lukta på klasskompisars kaffe.
Om att stå och prata om allt och inget långt efter att man egentligen slutat.
Om att stanna kvar dagen där den slutade.
Om att pausa.


Carolina, julikvällen den  10/7 2008

Skriv en kommentar