När hela Sverige svämmas över av dessa mer eller mindre produktiva (och kvalitativa) bloggarna känner jag att kanske måste haka på. Inte för grupptryckets skull, utan mer för att förminska mottagarproblematiken. Hur jag nu ska lyckas med det? Mina vänner har tjatat på mig i över ett år att jag ska börja blogga.
"Caroliiinaaa, varför har inte du en blogg?! Du som lever för att skriva" Typ.
Bra fråga. Svaret får ni här. Jag har tagit tangenterna i ett fast grepp, blickat in mig långt i dataskärmens fängslande ljus och ska härmed starta upp en ny epok i mitt liv; bloggandet.

Namnet Carpia kommer från min gymnasietid vilken jag tillbringade i Lycksele. Jag läste vid det musikestetiska programmet vid Tannbergsskolan. I musikstudion kom mitt namn till. Vi hade just spelat in mitt pianospår på en låt under ett studioprojekt och min gamla klasskompis Frode döpte spåret till "carpia".
"Car" för en förkortning för Carolina och "pia" för en förkortning av piano. Enkelt. Namnet har följt mig sen dess då jag tycker det är bra. Inget mer med det. Pianon är för övrigt också en sak jag älskar, förutom att skriva.

Ja. Första inlägget avklarat. Måste säga att det gick bättre än väntat.