Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Påsken 2017 ur Vidars perspektiv

2017-04-19 10:51:00 i Allmänt

Hej! Det är Vidar som skriver. Jag tänker låna mammas blogg en stund och berätta om min påsk. Till att börja med vill jag skryta lite genom att visa att jag nu kan klättra upp i och ur soffan helt själv!
På påskaftonen var det Raijarycket i vanlig ordning men jag sov mig igenom nästan hela tävlingen.
Jag har fått ännu fler tänder! Nu har jag sex tänder som är helt framme och ännu fler på gång!
När de andra åt påskbuffé med sill, lax, matjesillstårta och andra godsaker fick jag mango och grädde. Åh vad jag älskar frukt, bär och grädde! Det är livet!
När jag blev trött på påskaftonskvällen gav farmor mig välling och sedan somnade jag bums i vagnen på väg hem till huset vi hyrde över påsken. Vi är ju så himla många när vi är alla och då tycker mamma, pappa och hundarna att det är rätt skönt med en egen kupé.
Jag med de stora grabbarna - pappa och farbror Acke!
Faster Linda och jag!
Så här ser det ut när vi far ut på tur! Pappa kör skotern och jag och mamma sitter i pulkan, skönt nedbäddade med renskinn och filtar. Jag somnar på direkten när pappa startar skotern. Hur kan man egentligen hålla sig vaken?
Farbror Kristian, tremänning Wilma, jag och pappa. Wilma är kul för hon skjutsar runt mig i pulkan och ger mig vatten när jag är törstig.
Farmor och Thomas hittade den perfekta lilla minibacken för mig att åka pulka i. Jag tjöt av skratt och konstaterade att jag verkligen trivs med livet som utebarn!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Skriv en kommentar