Grannfest
Morbror Kristoffer har varit hemma i helgen till Vidars (och vår) stora glädje. Efter middagen i fredags stökade jag och Christoffer bort i köket och så hörde man två röster inifrån vardagsrummet; en liten röst och en större röst som pratade, sjöng och skojade. Ni ska veta vad varm man blir i hjärtat av att veta att ens lille son har så många som tycker och tar hand om honom.
Och i lördags klädde någon upp sig i hängslen och finbyxor (trots matkladdet i ansiktet, haha) för det vankades nämligen grannfest, en årligen återkommande tradition.
Grannarna kom längs vägen. Oscar och Alva, världens gulligaste grannar!
Snart dags för mat!
Så glad över våra grannar och denna tradition. Vi satt där till in på natten och lekte lekar, berättade minnen, historier och bjöd varandra på skratt och fin gemenskap.