Vidar 9 månader
Foto: Hannele Bång, oktober 2016
Vidar. Den 28 oktober blev du nio månader gammal. Du har alltså funnits lika länge utanför magen som inuti. Eftersom vi hängt med dig ett tag nu och lärt känna dig tänkte jag skriva om dig och berätta hur du är just nu, nio månader gammal. Du vet, jag har en blogg där jag skriver ditten och datten, bland annat om dagarna med dig - den här bloggen kanske inte finns när du börjar läsa men då fixar vi en utskriven version av den här texten.
Du älskar att bli killad och masserad, att äta mat och att kramas. Du kiknar av skratt när vi leker tittut och kastar dig upp i luften. Då brukar mormor blir rädd att vi ska tappa ner dig men i våra armar kan du känna dig trygg. Din bästa vän är Major, vår 18 månader unga jämthund. Ni brukar ligga och kela på golvet och du kliar (drar och sliter) hans päls. Dina intressen (eller ja, du har ju inte uttryck det själv men om jag går efter vad du gillar att göra) är att spela (hamra) piano, undersöka vilka ljud en sked kan ge ifrån sig beroende på hur och var man dunkar den, pilla på "lappar" på kläder och leksaker, handla och åka i sele på mig och titta på varorna, samt åka vagn (du somnar oftast på en gång). Något du också gillar är att hälsa på folk och undersöka nya miljöer och människor. Än så länge är du inte så värst intresserad av specifika leksaker utan du leker minst lika bra med grytlock, vispar och skedar.
Du tycker inte om när du inte får mat i tid (ett personlighetsdrag du ärvt av mig, hehe), när vagnen stannar efter en långpromenad, att byta kläder och när jag inte låter dig "spela" piano utan vill att du ska sitta still i selen när jag spelar. Om du är trött går det ganska bra för då vaggas du till ro när jag spelar.
Än så länge har det inte varit några problem att lämna bort dig till barnvakt eller att ha dig sittandes i knät hos vänner och släktingar. Du verkar vara en trygg liten kille som finner dig i de flesta situationer. Du är dock restriktiv första gången du provar något nytt, som till exempel första gången vi var på babysim. Du drog inte på smilbanden en enda gång utan förhöll dig ytterst avvaktande till den nya situationen. Nu, när du vet vad det är, älskar du babysimmet och skulle nog helst av allt vilja slita dig från mig och plaska runt själv. Jag tycker att det här är en fin egenskap för det kan vara bra att hålla sig på sin kant och undersöka situationer innan man kastar sig in i dem med full fart.
När du för första gången lades upp på mitt bröst fylldes jag av en alldeles varm känsla. Det var då den där bubbliga, mjuka kärlekskänslan började gro. Nu, nio månader senare, är det där fröet som grodde den där januaritorsdagen en stor och stark planta som växer för varje dag som går. Vår kärleksplanta. Många gånger tänker jag på vilket bra team vi är. Hur bra vi fixar olika saker och situationer. Allt är ju så nytt - både för dig och för mig. Tack älskade, lilla bästbobin för att just jag fick bli din mamma. Jag ska vattna vår planta med så mycket kärlek och omsorg det bara går.
Kommentarer
Så fint skrivet! Och fin 9månaders Vidar. :-)
Svar:
Tack så mycket! :) Ja, han är så himla go även om han inte hade sin bästa dag just där och då under fotograferingen ;)
Carolina Lidström
Maja